Spenat: arter och sorter och vad det egentligen är för växt

Kort sagt: Spenat (Spinacia oleracea) är en ettårig bladgrönsak i familjen amarantväxter, där han- och honblommor sitter på separata plantor. Den sås tidigt på våren eller på hösten i genomsläpplig, mullrik jord på ett skuggigare eller halvskuggigt läge, värme får den snabbt att gå i blom. Trots sitt rykte är den inte särskilt rik på järn.

Spenat går att odla i trädgården och i balkonglåda även för nybörjare, huvudguiden hittar du i artikeln Så odlar du spenat. Här tittar vi närmare på vad spenat egentligen är för växt, vilka sorter som finns att få och vad som är sant om dess näringsvärde och vad som bara är rykten.

Vad är spenat för växt

Spenat kommer sannolikt från sydvästra Asien, troligen från området i dagens Iran, och kom till Europa via Spanien omkring år 1100. Den tillhör familjen amarantväxter (tidigare fördes den till familjen målla, i dag är de två familjerna sammanslagna). Det är en ettårig ört, och intressant nog är den tvåbyggare: på en planta växer bara hanliga, på en annan bara honliga små, vindpollinerade blommor. I vanlig odling märker du det inte, det visar sig först vid odling för fröproduktion.

Spenat är utpräglat köldälskande och långdagsväxt, värme och långa sommardagar får den snabbt att gå i blom, därför passar den framför allt för odling på våren och hösten, inte under högsommaren.

Arter och sorter av spenat

I utbudet finns dussintals sorter som skiljer sig framför allt i såtid, motståndskraft mot spenatmögel och förmåga att övervintra.

Frön hittar du till exempel som Spenat Winterriesen, Spenat Matador eller Spenat Monores. Under namnet jordgubbsspenat säljs dessutom en helt annan art, Blitum capitatum med ätliga röda frukter som påminner om jordgubbar, den delar med spenat bara släktskap inom samma familj och liknande blad, botaniskt är det ett annat släkte.

Såtid och odling

Så direkt i bädden tidigt på våren, så snart vädret tillåter, vanligen i mars eller april, eller på hösten i slutet av sommaren för höstskörd, eventuellt med en övervintrande sort för skörd tidigt på våren. Fröna läggs grunt, i rader med cirka 25–30 cm mellanrum, efter uppkomst gallras småplantorna så att de får tillräckligt med utrymme.

Eftersom spenat inte tål omplantering särskilt bra och har ett känsligt rotsystem sås den alltid direkt på slutlig plats, inte som förkultiverad planta. För en jämn skörd under hela säsongen lönar det sig att så successivt, i mindre omgångar varannan till var tredje vecka, i stället för en stor omgång på en gång, som skulle mogna och gå i blom nästan samtidigt.

Växtplats, jord och vattning

Spenat trivs i genomsläpplig, mullrik jord och på ett halvskuggigt till skuggigt läge, i full sol och värme går den snabbt i blom och bladen blir bittra. Vattna regelbundet, torka påskyndar blomningen ytterligare.

Gödsla hellre måttligt och försiktigt, ett överskott av kväve främjar visserligen yppig bladtillväxt, men spenat hör till de grönsaker som kan ansamla mer nitrat och nitrit än andra arter, och ett alltför stort intag av dem är inte önskvärt. Mogen kompost nedmyllad i bädden passar därför spenat bättre än nygödslad jord med mycket gödsel.

Sjukdomar och skadedjur

Den viktigaste sjukdomen är spenatmögel, mot vilken det finns förädlade motståndskraftiga sorter som Previa eller Carambole. Det hjälper också med tillräckligt plantavstånd för luftcirkulation och vattning vid rötterna, inte på bladen. Svampsjukdomen sprids mest i fuktiga och täta bestånd, regelbunden gallring av uppkomna plantor är därför användbar inte bara för att ge plats åt bladen, utan också som förebyggande åtgärd.

Skörd och näringssammansättning

Skörda bladen löpande så fort de nått lämplig storlek, vanligen 6 till 8 veckor efter sådd. Färsk spenat beskrivs även i artiklarna Färsk spenat från trädgården och Spenat från odlingsbädden.

Bladen innehåller omkring 90 % vatten och är en källa till flera vitaminer och mineraler, bland annat vitamin A, folsyra, kalium och kalcium. Det utbredda ryktet om ett exceptionellt högt järninnehåll stämmer dock enligt nyare analyser inte med verkligheten, spenat är i detta avseende inte mer anmärkningsvärd än många andra bladgrönsaker, till exempel mangold eller grönkål. Ryktet om spenatens exceptionella järninnehåll sitter ändå fortfarande djupt rotat i det allmänna medvetandet, bland annat tack vare den tecknade sjömannen Karl-Alfred (Popeye), som alltid fick övermänskliga krafter efter att ha ätit spenat.

Spenat innehåller även oxalater, som kan begränsa upptaget av kalcium och järn från tarmen, genom kokning minskar mängden i bladen. Den är också rik på vitamin K, som har betydelse vid blodets koagulation, personer som tar blodförtunnande läkemedel bör därför hålla sitt intag jämnt och diskutera det med läkare, och inte plötsligt ändra det kraftigt.

Vanliga frågor

Vilka arter och sorter av spenat finns?

Sorterna delas framför allt efter såtid (vår, höst, övervintrande) och motståndskraft mot spenatmögel, exempel är Previa F1, Winter Riesen, Monores eller Matador.

Vad är spenat för växt?

En ettårig bladgrönsak i familjen amarantväxter, tvåbyggare, alltså med han- och honplantor skilda åt, som ursprungligen kommer från sydvästra Asien.

När sår man spenat?

Tidigt på våren, så snart vädret över huvud taget tillåter, eller på hösten i slutet av sommaren, eventuellt med en övervintrande sort för skörd tidigt på våren.

Innehåller spenat verkligen mycket järn?

Inte så mycket som traditionellt påstås. Järninnehållet i spenat är inte exceptionellt högre än hos många andra grönsaker, det är en utbredd men felaktig myt som upprepats länge.

Varför går spenat snabbt i blom?

Det är en långdagsväxt som trivs i svalt klimat, värme och långa sommardagar får den snabbt att bilda blomstjälk i stället för att fortsätta växa blad.

Är jordgubbsspenat samma sak som vanlig spenat?

Nej, det är ett helt annat släkte ur samma familj med ätliga röda frukter, och bladen liknar bara vanlig spenat i smak och utseende.

Källor

• Wikipedia: Spenat – familj, ursprung och näringsvärden
• Wikipedia: Spinach – tvåbyggare, järnmyten och oxalatinnehåll

Uppdaterad: 10 oktober 2026