Färsk spenat från trädgården

Spenat är en bladgrönsak full av vitaminer. Den kommer från Persien och nådde Europa genom korstågen. På latin spinacea oleracea. Spenatbladen är mörkgröna, stjälkade, ovala med rundad spets.

• spenat är både ettårig och vintergrön bladgrönsak
• spenat sås tidigt på våren eller på hösten i rader 30 cm från varandra
• plantor skördas vid 5 cm höjd, eller så plockas bladen ca 2,5 cm över marken så att plantan kan växa igen
• skörden kan förlängas genom successiv sådd

Mest känd blev nog spenaten genom Popeye Sjömannen. Paradoxalt nog är spenat inte direkt en källa till styrka och järn, men innehåller ett rikt utbud av andra viktiga vitaminer. Till exempel vitamin A, C, E, K som påverkar blodets koagulering, antioxidanter som minskar risken för hjärtinfarkt och förebygger cancer, folsyra, kolin, inositol som bromsar åderförkalkning, kalcium, fosfor med mera.

De flesta av oss känner bara till spenat från frysta kuber. Färsk bladsspenat kan användas i många recept, till exempel i lasagne, salta pannkakor, som stuvad tillbehör till kött, på smör osv. Var inte rädd för tillagningen, även om du är nybörjare i köket. Du kommer att se hur trevligt spenat varierar din matsedel.

En hälsosam sallad kan skapas genom att blanda gröna sallader med färska spenatblad. Den saftiga smaken kommer att överraska dig positivt. Spenatbladen smakar mer kryddigt än gröna sallader.

Spenat består till 90% av vatten, därför kokar vi den inte för länge.

Spenat är lämplig vid viktminskningsdiet.

När ska man plantera spenat?

Spenat kräver lerig, fuktigare, neutral (6,5 - 7,5 pH), icke-översvämnad jord och soligt läge. Vi förkultivererar plantorna antingen i växthus eller under glas. Lägg fröna i rader som är 7 cm från varandra och tätare än vanligt. Under groning håller vi jorden fuktig.

Vi kan också använda vit skyddsduk som reflekterar solen och förhindrar avdunstning av vatten från bädden.

Vi följer alltid såddanvisningarna på förpackningen.

Klassisk spenat har runda frön. Fröna kan vara taggiga eller ha en grov yta.

Spenat är en snabbväxande grönsak som mycket snabbt går i blomning efter plantering. Därför planterar vi tidigt på våren (mars, april) eller på hösten (slutet av augusti). Bladen kan skördas redan 45 dagar efter plantering. Spenat mognar bäst vid 12-15°C.

Under ett år kan alltså spenat sås och skördas 3 gånger efter varandra. Spenat kan efterså successivt. Om spenaten redan har blommor kan bladen vara beska, därför skördar vi alltid bladen före blomningen.

Spenat är frosttålig under våra förhållanden. Vintervarianter sår vi direkt i bädden första eller andra veckan i september. Det är bättre att välja en solig dag när jorden fortfarande är lite uppvärmd.

I bädden planterar vi spenat med 30x30 cm mellanrum. Spenatbladen bildar en rik tuva, en vacker rosett, som vi successivt plockar från.

Spenat har rötter grunt under ytan, därför hackar vi försiktigt.

Spenatfrön kan du blanda med utsäde av vanligt odlade bladgrönsaker. På så sätt får du en blandad mix både när det gäller bladformerna och smaken på samma bädd. Bladen kan du skörda samtidigt.

När det gäller spenat, precis som för andra bladgrönsaker, övervakar vi nitratnivåerna och gödslar endast med rekommenderade gödselmedel eller naturlig nässeljuice. Vi gödslar mellan raderna.

En kuriositet är jordgubbsspenat (chenopodium foliosum), som är halvt prydnads- och halvt ätbar. Den har små hallon-liknande frukter. Den kommer att pigga upp varje tomt hörn av trädgården.

En bladgrönsak som inte går i blom och som är väl förädlad är nyzeeländsk spenat (Tetragonia expansa), som bildar utbredda buskar med spetsiga pilformade blad.

Spenat är en tacksam växt som ger dig vitaminer året runt. Skördade blad kan vi förvara i fryslådan.