Hälsosam spenat från rabatten

Spenat - den perfekta grönsaken för din trädgård

Det finns väl knappast någon som inte känner till spenat, åtminstone från tallriken eller som Sjöman Karls mirakelmat, vars muskler växte till sig på magiskt sätt efter att ha ätit en burk spenat. Det är alltså uppenbart att spenat är mycket nyttigt. Många människor har dock avskräckts från att äta spenat efter en dåligt tillagad portion i skolmatsalen och aldrig återvänt till den. Det är dock mycket synd, eftersom vällagad spenat inte bara kan smaka utmärkt, utan också är verkligen hälsosam. Den är visserligen inte en så stor järnkälla att musklerna skulle växa som hos Sjöman Karl, men ändå är konsumtion av spenat mycket fördelaktig för organismen. Den nyttigaste är naturligtvis färsk spenat från din egen trädgård. Odlingen är inte komplicerad, så nästan vem som helst kan odla den.

Spenatens hemland

Spenat (lat. Spinacea oleracea) är en ettårig växt från amarantfamiljen (lat. Amaranthaceae). Dess ursprungliga hemland är förmodligen Persien. Inte bara här, utan i hela Mellanöstern blev spenat snabbt mycket populär tack vare sin typiska smak och näringsvärde. Vidare spred sig spenatodlingen via Syrien och Arabien till norra Afrika. Spanjorerna förtjänar erkännande för spridningen till Europa cirka på 1300-talet. Det var alltså mycket senare än i Mellanöstern.

Spenat

Bladspenatn är en tvåbyggare, det finns alltså hanplantor som snabbt utvecklar blomstängel och honplantor som blommar mycket senare. Det har också förädlats sambyggare-sorter som har båda könen och hontyps tillväxt, så de blommar senare och det är möjligt att plocka blad längre tid. Spenatens vegetationsperiod är mycket kort, den behöver bara 7 till 8 veckor, därför används den ofta som förfrukt eller efterföljande gröda.

Populära spenatsorter

Bland mycket populära spenatsorter finns Matador och Carambole. Matador är en halvsen spenatort som är lämplig för både vår- och höstsådd. Plantor av denna spenatort är medelstora och har en bred rosett. Bladen har spadformad form, ytan är blank och jämnt bubblig. Spenat av sorten Matador är lämplig för engångsskörd. Carambole är en hybridsort av satt spenat lämplig även för vår- och höstsådd. Bladfärgen är snarare mörk jämfört med andra sorter, rosetten är brett öppen. Fördelen med denna sort är hög motståndskraft mot utfrysning och mot mjöldagg. Spenat kan man också odla i BIO-kvalitet, som till exempel sorten Tarpy erbjuder.

Sådd och skörd av spenat

Bladspecnat är en köldälskande grönsaksart, så den trivs inte särskilt bra i höga temperaturer och långa sommardagar. Vid höga temperaturer börjar plantorna snabbt skjuta upp i blom. Bladen på blommande plantor blir hårda och förlorar sin karakteristiska smak. Den mest lämpliga perioden för sådd är därför vår och höst. På våren sår du spenat direkt på rabatten i rader på cirka 10–20 cm avstånd från varandra och cirka 4 cm djupt. Den mest lämpliga tiden är mars och april. Din spenat växer mycket snabbt, du kan skörda den cirka 45–65 dagar efter sådd av fröna. Höstsådden är lite annorlunda eftersom vissa sorter även övervintrar. Höstodling av spenat sås i mitten av augusti. Sådd på skuggiga platser är lämpligare, eftersom jorden kommer att torka långsammare och temperaturerna i skuggan inte blir lika höga som i direkt solljus. Som skydd mot överdriven vattenavdunstning och stark sol kan du använda fiberduk. Bladspecnat som sås i augusti hinner du skörda redan på hösten. Övervintrande sorter sås i första hälften av september och skördas tidigt på våren. Spenat är tillräckligt frosttålig, så övervintring i våra förhållanden ställer inte till några större problem.

Tips för sådd

Du startar groningsprocessen snabbare om du låter blötlagda frön ligga i kylskåpet i 24 timmar före sådden. Efter att du tagit ut fröna från kylskåpet måste du omedelbart sätta dem i jorden, annars avbryter du groningsprocessen och din spenat kommer inte att gro.

Odling av spenat

Odling av bladspecnat är inte särskilt komplicerad. Med en rik bladväxt belönar spenat dig i gödslad lerjord som håller vattnet bra. Ordentlig gödsling av jorden är nödvändig eftersom spenat på kort tid bildar en stor mängd blad, och för deras tillväxt förbrukar den stora mängder näringsämnen. Gödsling under vegetationsperioden är också fördelaktigt för riklig bladtillväxt. Rensa regelbundet ogräs från raderna med fullvuxna spenatplantor så att ogräset inte i onödan tar bort vatten och näringsämnen från plantorna. Utför ogräsrensning och hackning mycket försiktigt eftersom bladspecnatens rötter växer tätt under jordytan. Vattna spenatplantorna regelbundet.

Vitaminer och mineraler gömda i spenat, eller vad är bladsspenat bra för..

Det sägs att spenatblad är ett enormt lager av järn, tyvärr har detta påstående motbevisats genom att det rör sig om ett misstag orsakat av ett decimalkomma-fel och spenat innehåller ungefär samma mängd järn som andra grönsaker. Den genomsnittliga järnhalten tar dock inte bort från det faktum att spenat är mycket näringsrik och fördelaktig för den mänskliga organismen. 100 g spenat har endast 22 kcal, vilket särskilt uppskattas av personer som håller diet. Denna mängd spenat täcker dock två tredjedelar av det dagliga intaget av vitamin A, nästan hela det dagliga intaget av folsyra, hälften av det dagliga intaget av vitamin C och till exempel också nästan en fjärdedel av det dagliga intaget av magnesium eller järn. Betakaroten som finns i spenat är en viktig antioxidant som skyddar kroppen mot fria radikaler och befriar den från tungmetaller. Den verkar som en förebyggande åtgärd mot cancer och andra civilisationssjukdomar. Särskilt kvinnor uppskattar innehållet av betakaroten, eftersom det hjälper till i kampen mot rynkor och bidrar till att bevara ett ungdomligt utseende. Vitamin A som finns i spenat är fördelaktigt för hälsan hos mänsklig syn och för skydd av slemhinnor. Av B-vitamingruppen är vitamin B8 mest representerad i spenat, vilket är viktigt för friskt hår, hud och naglar. Vitamin B3 stödjer en hälsosam sömn, hjärtat och det vaskulära systemet. Folsyra (vitamin B9) är också rikligt representerad, vilket rekommenderas särskilt för gravida kvinnor för en hälsosam fosterutveckling. Av mineralerna innehåller spenat kalium, kalcium, som är viktiga för friska tänder, ben och nerver. Järn stödjer blodbildning och syresättning av vävnader. Vidare också magnesium, koppar och natrium. Spenat är alltså mycket fördelaktigt för den mänskliga organismen. Det finns faktiskt så många nyttiga ämnen i den att det är bättre att konsumera den i mindre doser och oftare, än sporadiskt och i stora mängder, eftersom inte alla nyttiga ämnen skulle absorberas fullt ut.

Spenat för den kräsna gommen

Användningen av spenat i köket är mycket bred. I rått tillstånd tillsätts den i sallader och förrätter. Termiskt bearbetad serveras den som tillbehör till potatisklubbor. Spenatoppa är också utmärkt, omeletter fyllda med spenat, spenatrullar, spenat gratinerad med pasta eller spenatpizza. Man kan till och med förbereda en sockerkaka av spenat. Utmärkt för sallader är babyspenat.

Recept på potatisklubbor fyllda med spenat och rökt kött

Ingredienser till degen

• 500 g kokta potatisar (helst från föregående dag)
• 200 g grovt mjöl
• 1 ägg
• salt

Ingredienser till spenatfyllningen

• 250 g spenat
• 200 g rökt kött
• 1 lök
• 1 tesked ister
• 3 vitlöksklyftor
• salt

Tillredning

Mosa potatisen eller riv den i små bitar, tillsätt mjöl, ägg och salt. Arbeta allt till en deg, dela den på mitten och kavla ut varje halva till en rulle som du skär i jämnt stora skivor. Skålla spenatbladen med kokande vatten och låt dem torka, hacka dem sedan. Stek den hackade löken i ister tills den är gyllene, tillsätt sedan spenat, rökt kött, pressad vitlök och salt. Blanda allt väl. Fyll de förberedda potatisbitarna med denna blandning och forma dem till kottar eller bollar. Lägg dem i kokande vatten och låt dem koka tills knödlarna flyter upp till ytan.

Smaklig måltid! :)