Salladsgurka

Kort sagt: Salladsgurka är en värmeälskande ettårig växt med grunt rotsystem, som det lönar sig att så eller plantera ut först när jorden har värmts upp i mitten av maj. Den behöver näringsrik, lerhaltig jord och jämn vattning.

Salladsgurka, botaniskt Cucumis sativus, hör till de mest populära sommargrönsakerna. Den kommer från fuktiga och varma områden i Indien och Kina, där den enligt tillgängliga uppgifter har odlats i minst tre tusen år, och de östasiatiska sorterna skilde sig från de ursprungliga indiska formerna för ungefär två och ett halvt tusen år sedan. Frukten består till största delen av vatten, en rå gurka med skal innehåller ungefär nittiofem procent, vilket ger en uppfriskande smak och mycket få kalorier, och det gör den till en omtyckt del av sommarsallader.

Krav på växtplats och förfrukt

Gurka är en så kallad första årets gröda, den har ett ganska svagt och grunt rotsystem och behöver därför god tillgång på näring och jämn, regelbunden vattning. Den trivs i mullrik, lätt, lerhaltig och näringsrik jord på ett soligt, vindskyddat läge. Som förfrukt passar lök, purjolök, ärtor, kålväxter eller betor, medan gurkor efter jordgubbar eller potatis på samma plats vanligen inte trivs lika bra.

Sådd, förkultivering och utplantering

Sådd för förkultivering av plantor börjar man vanligen mellan den femtonde april och den tionde maj. Plantorna behöver tre till fyra veckor fram till utplantering, under hela tiden behöver man i växthuset eller i fönstret hålla jämn temperatur och ventilera regelbundet, så att plantorna inte hamnar i överhettad eller tvärtom alltför fuktig luft. Till bädden utomhus flyttas plantor och direktsådd först från mitten av maj, när det inte längre är risk för sena vårfroster och jorden är tillräckligt uppvärmd.

Sjukdomar och skadedjur

Grunden för en frisk skörd är hos gurka framför allt förebyggande. Mot svartröta och vissnesjuka hjälper det att betea fröna före sådd. Under växtperioden gäller det att hålla utkik efter gurkbladmögel, som visar sig som intorkande fläckar på bladen och sprids snabbast i regnigt väder, därför lönar det sig att plantera med tillräckligt avstånd så att luften cirkulerar väl mellan plantorna, bladen inte i onödan skaver mot varandra och snabbt torkar efter regn eller vattning. Ett annat vanligt problem är gurkmjöldagg, som visar sig som en vit mjölig beläggning på bladen, de angripna bladen torkar sedan gradvis, växten försvagas och frukterna mognar långsammare eller når inte sin vanliga storlek. Angripna eller kraftigt skadade blad bör man ta bort i tid så att sjukdomen inte sprids till friska delar av växten.

Pollinering och odlingssätt

De flesta klassiska sorter av salladsgurka behöver insektspollinering, oftast av bin, för att sätta frukt, därför lönar det sig att gynna dem i trädgården och helst helt undvika besprutning under blomningen. Vid sidan av dem finns partenokarpa sorter, som kan bilda frukt utan pollinering, de passar framför allt i växthus eller plasttunnel, dit insekter har svårare att ta sig eller där ett överskott av hårda frön inuti frukten inte vore önskvärt. Växten växer som en klättrande ettårig liana, om du ger den stöd i form av spaljé eller käppar klättrar den uppåt och tar mindre plats i bädden än om den får breda ut sig fritt på marken, dessutom är det då lättare att kontrollera bladens hälsotillstånd och frukterna syns bättre vid skörd, och frukterna blir renare och mindre benägna att ruttna av kontakt med fuktig jord.

Vattning, skörd och val av sort

Eftersom gurkan har grunda rötter gynnas den mest av regelbunden, måttlig vattning hellre oftare och i mindre givor än av enstaka rejäl vattning, som dessutom kan ge stående vatten kring rötterna. Frukterna skördas löpande så fort de nått önskad storlek, och tät och regelbunden skörd får dessutom växten att bilda fler och fler frukter under hela sommaren. För odling i bädd utomhus passar sorter avsedda för frilandsodling, medan det i växthus eller plasttunnel är bättre att välja sorter förädlade just för odling under tak, som tål högre luftfuktighet, har lägre krav på pollinering och tål den fuktigare och varmare miljön under tak bättre. I utbudet hittar du till exempel den klassiska salladsgurkan, hybriden Linda F1 eller sorter direkt för plasttunnel, som Sherpa F1, eller för växthus, till exempel Vanda F1. En detaljerad steg-för-steg-guide hittar du också i den mer omfattande guiden Gurkor – sallads-, inläggnings- och slanggurkor.

Näringsvärde och användning i köket

Förutom det höga vatteninnehållet innehåller rå gurka också mindre mängder C-vitamin och K-vitamin, men i stort är det en grönsak som värderas för sin uppfriskande smak och låga kaloriinnehåll snarare än för något framträdande näringsvärde. I köket används salladsgurkor framför allt färska, skurna i sallader, på uppläggningsfat eller som snabbt mellanmål, till skillnad från mindre inläggningsgurkor passar de inte särskilt bra för inläggning på burk, eftersom de har tunnare skal och högre vatteninnehåll och därför skulle bli för snabbt mjuka och förlora sin krispighet efter inläggningen. De är också populära i kalla soppor eller uppfriskande drycker på sommaren.

Vanliga frågor

När sår man salladsgurka?

För förkultivering av plantor mellan 15 april och 10 maj, till bädden utomhus flyttas plantor och direktsådd först från mitten av maj.

Vilken jord behöver salladsgurka?

Mullrik, lätt, lerhaltig och näringsrik jord på ett soligt och vindskyddat läge, och den behöver samtidigt regelbunden och jämn vattning.

Hur känner jag igen mjöldagg på gurkor?

På den vita mjöliga beläggningen på bladen, angripna blad torkar gradvis och bör tas bort i tid.

Vilken förfrukt gillar gurkor?

De trivs bra efter lök, purjolök, ärtor, kålväxter eller betor, medan de efter jordgubbar eller potatis vanligen mår sämre.

Hur många kalorier har gurka?

Mycket få, fruktköttet innehåller ungefär nittiofem procent vatten, vilket gör den till en kalorisnål grönsak som mättar med volym, inte med energi.

Var kommer salladsgurkan ifrån?

Från fuktiga och varma områden i Indien och Kina, där den har odlats i minst tre tusen år, först senare spreds den till andra delar av världen, i dag odlas den praktiskt taget över hela världen och till de största producenterna hör bland andra Kina, Ryssland och Turkiet.

Källor

Gurka – Wikipedia

Cucumber – Wikipedia (på engelska)

Uppdaterad: 11 oktober 2026