Kålväxter – i första växtföljdsåret

I korthet: Kålväxter (vitkål, savoykål, grönkål, brysselkål) utom kålrabbi odlar du i första växtföljdsåret, alltså på bäddar gödslade med väl brunnen stallgödsel eller kompost, och ger dem gott om kalium. Tidiga sorter förodlas från februari eller början av mars, sena sås i juni. Vitkål planteras med avståndet 50 × 50 cm.

Kålväxter – i första växtföljdsåret

Kålväxter härstammar från den vilda arten grönsakskål (lat. Brassica oleracea). De tillhör korsblommiga växter (lat. Brassicaceae). Deras hemtrakter är Medelhavsområdet, östra Asien och östra Europa. Till familjen hör framför allt tvååriga växter som under första året bildar de ätbara delarna och under andra året frön. Undantagsvis blommar de redan under första året. Ettåriga kålväxter är blomkål och broccoli.

Alla kålväxter, med undantag för kålrabbi, odlar vi på bäddar i första växtföljdsåret. Det vill säga regel nr 1 – bäddar avsedda för odling av kålväxter gödslar vi framför allt med väl brunnen stallgödsel eller eventuellt kompost. Alla kålväxter behöver dessutom gott om kalium. Det tillför vi genom gödsling av jorden före plantering! i form av kaliumsulfat.

Förodling av kålväxter

Förodling av kålväxter är mycket viktig. Förodlingen ger oss en rikare och säkrare skörd. Vi kan förodla tidigt på våren i ett varmt växthus eller en drivbänk. Tidiga sorter av kålväxter sår vi redan i februari eller i början av mars. Sena sorter av kålväxter sår vi i juni.

Vid tidiga vårsådder pikerar vi cirka 1–3 cm höga plantor med utvecklade hjärtblad i djupare planteringskrukor. Genom tidig pikering kan vi förhindra spridning av sjukdomen "plantsjuka". Som förebyggande medel mot denna svampsjukdom kan man använda Previcur, som man tillsammans med avkokat ljummet vatten vattnar det förberedda substratet med.

Vitkål

(lat. Brassica oleracea, var. capitata) – hör till de mest omtyckta och mest utbredda grönsakerna. Den används både färsk och för inläggning. Den innehåller stora mängder vitamin A, B, C och av mineraler kalium och svavel. Vitkål behöver en fuktigare miljö för att växa. Därför trivs den även på högre belägna platser. Den kräver gott om kalk i jorden. Vitkål trivs inte i surare jordar. Efter växtperiodens längd skiljer vi på tidig, halvtidig, halvsen och sen vitkål.

Tidiga sorter för skörd i slutet av maj sår vi redan i mitten av februari. Halvtidiga sorter sår vi i mars, halvsena och sena i mitten av maj till början av juni. Plantor av tidiga sorter behöver omplanteras i större krukor. Plantor av sena sorter behöver inte pikeras alls, om du sår dem glest.

Vid vitkål planterar vi de förodlade plantorna på bädden med rotklump ur krukorna. Vi sätter alltid plantorna i de förberedda hålen. Hålen gräver vi med avståndet 50x50 cm. Vi är inte rädda för att plantera dem tillräckligt djupt på bädden. Jorden drar vi upp ända till plantans "hjärta".

Ett exempel på tidiga sorter av vitkål är ZORA – det är den tidigaste sorten av vitkål för odling på bädd. Den är motståndskraftig mot förtida blomning. Den bildar ett väl slutet, ljusgrönt huvud.

Ett exempel på sorter lämpliga för förvaring är POLAR – denna sort är en av de mest givande och är länge lagringsbar. För denna sort har direktsådd på bädden i april visat sig fungera väl. De uppkomna plantorna gallras till 60 cm avstånd från varandra.

Ett exempel på sorter för industriell inläggning är POUROVO RÖD – med huvuden som väger 3–5 kg. Sådd görs i april, skörd på hösten. Väl förvarad håller den 3–4 månader.

Savoykål

(lat. Brassica oleracea, var. sabauda) – är en grönsak som är mindre utbredd än vitkål. Den innehåller vitamin C och A och mineraler som fosfor, kalium, svavel, kalcium och andra. Odla savoykål på liknande sätt som vitkål. Dess krav på jordens kvalitet är dock blygsammare. Den tål bättre ett hårdare klimat och är motståndskraftig mot nattfrost. Under ett snötäcke klarar den även kraftigare frost. För tidig odling välj sorten RAKETA – den lämpar sig för odling i uppvärmda växthus. Den bildar mindre huvuden och planteras därför med avståndet 25x25 cm.

Av de sena sorterna prova till exempel VERTUS – som har utmärkt smak. Den sås med avståndet 60x60 cm. Den har en växtperiod på 50–190 dagar.

Grönkål

även kallad krusig kål (lat. Brassica oleracea, var. acephala) – förekommer i många former och sorter som skiljer sig åt i färg, form, växtsätt och hur krusiga de är. Det är en praktiskt taget utmärkt men underskattad grönsak. Den innehåller en hög halt av vitaminer och mineraler, som med råge överträffar savoykål. Eftersom den är frosttålig kan vi skörda grönkål färsk året runt. De krusiga bladen blir ofta godare efter de första frostnätterna.

Grönkål är lätt att odla. Vi kan odla den även i halvskugga. Den sås i maj glest på en sådd bädd. Därifrån pikerar vi den i juli till en vanlig bädd med 60 cm avstånd.

Brysselkål

(lat. Brassica oleracea, var. gemmifera) – är den yngsta företrädaren för kålväxterna. Den tål mycket väl kraftigare frost och lämpar sig mycket bra för konsumtion under vintern. Den är mycket näringskrävande. Den trivs bra i fuktigare och högre belägna lägen. Dess växtperiod är 160–180 dagar. Brysselkål sår vi i mitten av april på en sådd bädd. Senast i mitten av juni planterar vi om den på bädden med avståndet 60x70 cm. Plantorna sätter vi djupt. Under växtens gång drar vi upp jord kring dem. För att främja utvecklingen av knopparna skär vi i slutet av augusti av plantornas topp. Bladen bryter vi dock inte av. Brysselkål tål frost ned till -15 °C.

Vilken är din favorit? Dela med vänner på Facebook!

Författare: Hana Michalíková

Du kanske också är intresserad av: Savoykål – en förvånansvärt tålig grönsak