Kål - en överraskande tålig grönsak

Alla typer av kål har förädlats från vild kål (Brassica oleracea). Vild kål är en tvåårig växt med ursprung från Medelhavsområdet. Dess kultivarer är kända under det samlade namnet kålväxter. De enskilda kultivarerna av kålväxter är vid första anblicken mycket olika. Till de förädlade kultivarerna av vild kål hör vitkål (Brassica oleracea convar. capitata), savojkål (Brassica oleracea convar. sabauda), brysselkål (Brassica oleracea convar. gemmifera), märgkål (Brassica oleracea convar. medullosa), foderkål (Brassica oleracea convar. acephala), kålrabbi (Brassica oleracea convar. gongylodes), blomkål (Brassica oleracea convar. botrytis) och broccoli (Brassica oleracea convar. italica).

• Savojkål (Brassica oleracea convar. sabauda) är en tvåårig växt som bildar ett ätbart huvud under det första året och blomställning under det andra året. Huvudet bildas av spiralformigt växande bubblande och krusiga blad med antydda flikiga kanter. Stjälken är 30-70 cm hög. Bladen är vanligtvis mörkgröna, men kan också vara gulgröna och hos prydnadsformer till och med gula, röda eller violetta. Under det andra året växer en vippa genom huvudet med fyrbladiga korsblommor. Frukten är en skida som innehåller svarta runda frön.

• Brysselkål (Brassica oleracea convar. gemmifera) förädlades på 1700-talet i Belgien. Dess stjälk är 30-100 cm hög. Den är bevuxen med långskaftade omvänt ägformade blad, och i deras bladfästen bildas små fasta rosor. Blomningen sker under det andra odlingsåret.

• Grönkål (Brassica oleracea) bildar inget huvud. Bladen växer i en lös rosett på en hög stjälk. Bladen är mörkgröna, bubblande och starkt krusiga. Grönkål är finast och mest välsmakande under de kallare månaderna och har bäst smak efter att den har utsatts för frost. Stärkelsen i växten omvandlas efter de första frosterna till socker, vilket är anledningen till bättre smak och matsmältbarhet. Grönkål liknar mest den ursprungliga vilda arten.

Kål har genomgått många förädlingsprocesser, vilket återspeglas i det breda spektrumet av tillgängliga kultivarer. Både tidiga och sena sorter odlas.

• Sena sorter är mer köldhärdiga, vissa tål utan problem temperaturer ner till -15 °C. Savojkål har förädlats till exempel i sorten Předzvěst. Det är en tidig sort lämplig för odling från förkultiverande plantor. Skörden bör ske före slutet av juni. Växten växer på en låg stjälk. Huvudena är mindre, ägformade. Kålen har gulgröna till gröna blad. Den är mycket välsmakande.

• En annan sort av vitkål är vitkålen som kallas Raketa. Denna sort är särskilt lämplig för tidig odling i ouppvärmda folietunnlar. Växten är liten, låg, med mycket kort yttre strunk. Huvudet är också mindre, grönt, och ljusgult i snittytan.

• En medelstora sort av kål är vitkålen Vertus 2. Växten är mer utbredd, huvudet är platt klotformat, fast, mörkgrönt med mycket stark blåaktig dagg. I snittytan är den vit till gul. Det är en högavkastande sort för höstskörd.

• Brysselkålen Dolores F1 är en halvtidig hybrid lämplig för engångsskörd. Växten är hög med en medelstor topprosett. Rosettknopparna är medelgröna, väl slutna och växer i rader.

• Mest tilltalande för ögat är prydnadskålen. Dessa kålkultivarer skapar intressanta formvariationer. De lämpar sig för odling i rabatter, till skärning och i buketter.

• Grönkål finns tillgänglig i sorten Kapral. Det är en halvtidig sort avsedd för direkt konsumtion. Växten är låg och når endast 40 - 60 cm i höjd. Bladen är mörkgröna, bubblande och starkt krulliga.

Hur odlar man kål?

Kål trivs bäst i medeltung lerig humusrik jord. Det optimala pH-värdet ligger mellan 6 - 7. Tidiga sorter trivs i lättare jordar med tillräcklig tillgång på näringsämnen och markfukt. Tiden för sådd beror på den odlade sorten. Så de tidigaste sorterna av brysselkål i februari i växthus eller i odlingsbrickor på fönsterbrädan. Plantera ut i rabatter i april med ett avstånd på ca 40 x 50 cm. Den första skörden kan förväntas redan i maj eller juni. Vegetationsperioden för tidig kål är 50 - 70 dagar, för sommar- och halvtidiga sorter 100 - 120 dagar och för höstsörter 102 - 160 dagar. Plantera ut höstsörter av kål i rabatten senast i slutet av juni. Du kommer att skörda dem i augusti och september. Vintersorter har en vegetationsperiod på 240 - 250 dagar. De planteras ut i rabatten senast i slutet av september och kan sedan skördas fram till januari. Kål hör till grödor i första led och älskar väl gödslad jord. Förbered jorden på hösten genom att arbeta in stall­gödsel och kalka. Före utplantering arbeta in kvävegödselmedel i jorden (lämpligt kvävegödselmedel). Under växtsäsongen gödsla kålen med gödselmedel NPK. Håll rabatten ogräsfri under växtsäsongen och vattna rikligt på sommaren. För att de små huvudena på brysselkålen ska utvecklas bättre kan du klippa av toppskotten i september eller oktober. För vitkål gäller nästan identiska odlingsprinciper. Förkultiverande plantor planteras ut med ett avstånd på 50 x 40 cm. Huvudena för lagring måste vara fasta och välutvecklade. Skydda kålen mot snö genom att täcka rabatten med kvistar.

Odla prydnadskål!

Den mest lämpliga tiden för sådd av prydnadskål är juni till juli. Vid senare sådd kanske det inte hinner bildas tillräckligt med fullständigt färgade blad. Jorden bör inte vara alltför gödslad, eftersom övergödning och höga temperaturer minskar hastigheten och intensiteten av färgningen. Vid sådd täck lätt över fröna med sand. Gronstiden för fröna är 5-10 dagar vid en temperatur på 18-20 °C.

Cirka 3-4 veckor efter sådden är det lämpligt att plantera om plantorna i krukor med en diameter på 9-13 cm. Storleken på krukan och avståndet mellan plantorna avgör storleken på den framtida bladrosetten. Ett lämpligt avstånd mellan plantorna är cirka 30 cm. Vid plantering med tätare avstånd utvecklas plantorna dåligt, bildar små rosetter och får deformerade blad. Rosetterna börjar färgas när natttemperaturerna sjunker under 15 °C. Full färgning av plantorna bör ske beroende på vädret under september. Vid plantering se till att plantorna inte planteras snett, eftersom de då får en krokig stjälk och blir oanvändbara för skärning. Under bladrosetternas färgningsperiod ska plantorna inte gödslas mer och vattningen bör begränsas något.

Var uppmärksam på sjukdomar och skadedjur

Kålväxter angrips oftast av skadedjur från gruppen sugande och bitande insekter (kållus, kålmal), samt larver av rovfjäril och kålfjäril. Klumprotsjuka hos korsblommiga växter eller bakteriell svartådrig sjuka hos korsblommiga växter kan förekomma. Sjukdomar och skadedjur måste börja bekämpas så snart som möjligt, det bästa är att utföra förebyggande besprutning med preparat mot sugande och bitande insekter (lämpliga sprutmedel), plocka bort fjärilslarver och avlägsna angripna blad.

Hälsofördelar med vitkål

Vitkål är en mycket uppskattad grönsak eftersom den är en av få sorter som klarar sig på odlingsbädden även över vintern. Den tål temperaturer ner till -15 °C. Denna grönsak är en källa till många ämnen som är nödvändiga för människokroppen. Viktigt är vitamin B1 - tiamin, som stödjer mental friskhet, koncentration och ökar motståndet mot stress. Framför allt bör gravida och ammande kvinnor, rökare, regelbundna konsumenter av alkohol, fysiskt arbetande personer och barn i tillväxt inkludera vitkål i sin kost. Ett annat mycket nödvändigt vitamin i gruppen är folsyra. Idag är möjligheterna att få i sig C-vitamin på vintern nästan oändliga, men tidigare var vitkål en av få källor till C-vitamin under vinterperioden. Hjälp kan också hittas i vitkål vid problem med svullnader, vattenretention i kroppen, gikt och reumatism. Anledningen är innehållet av kalium, som stödjer utsöndringen av överskott av vatten från kroppen. Detta bidrar till kroppens detox och avlägsnande av avfallsämnen från kroppen. Det höga fiberinnehållet gynnar matsmältningen. Tack vare detta verkar vitkål förebyggande mot förstoppning och rengör tarmarna.

Inkludera vitkål i din kost t.ex. i stuvad form eller bakad, det kommer säkert att smaka gott ;)