Svart rotsallat eller Skorzonera

Spansk skorzonera (lat. Scorzonera hispanica) känd även som svartrot är en rotgrönsak från familjen korgblommiga växter. Namnet ormrot härstammar från en folksaga som säger att om man stoppar en bit av denna växtrot i munnen på en orm, så dör ormen. Spansk skorzonera kommer från södra Europa och Mellanöstern. Centrum varifrån svartroten spred sig var Spanien. Denna rotgrönsak började användas i större mängder först på 1500-talet, när den konsumerades främst av keltiska och germanska folk, eftersom de trodde att den hade gynnsamma effekter mot digerdöden och ormbet. Idag är svartrot utbredd över hela Europa och Asien. På ett så omfattande område kan den odlas tack vare att den är mycket frosttålig. De största producenterna av svartrot är Frankrike, Belgien och Nederländerna.

Hur ser växten spansk skorzonera ut?

Svartrot är som många andra växter föremål för förädling. Förädlade sorter av svartrot kan nå en längd på upp till 40 cm och en diameter på cirka 4 cm. Rötterna påminner till sitt utseende om morötter eller persilja, särskilt färgen är annorlunda - mörksvart, som namnet i sig antyder. Rotens yta täcks av fina ränder och små rötter. Fruktköttet i svartroten är snövitt. Ur skadade rötter rinner en tjock vit saft kallad "latex", som snart torkar. Enligt bladens form skiljer man på tre grundläggande sorter av svartrot. Breda blad i form av ellips har sorten Latifolia, avlånga blad av lansettform tillhör sorten Glastifolia och streckformade blad har sorten Strictifolia. Stjälken som når en höjd på upp till 120 cm växer ur roten under det andra odlingsåret. Svartrot blommar med gula blommor, som blommar ut i juli och i augusti. Blommorna avger en behaglig doft. Fröna mognar i slutet av augusti och under september.

Odling av svartrot

Frön av svartrot sås så tidigt som möjligt på våren på grund av den långa växtsäsongen, helst redan under februari eller mars. Sådd görs på ett djup av cirka 2 - 3 cm i rader med ett avstånd på cirka 30 - 40 cm. En andra såningstidpunkt infaller i början av augusti, om du ska odla svartrot som höstgrönsak. Då skördar du på våren följande år. Efter uppkomst gallras de unga plantorna till ett avstånd på 8 - 10 cm, så att de enskilda rötterna får tillräckligt med utrymme för sin tillväxt. Svartrot är ganska okrävande i odlingen. För rik skörd odla den på en solig plats eller i halvskugga, i väldränerad lerjordig-sandig jord utan större mängd stenar. Ideal är också tillräcklig mängd näring i jorden, som dock inte får tillföras genom direkt gödsling med stallgödsel. Svartrot tål inte gödsling med kvävegödselmedel. Mycket kväve resulterar i bitterhet i rötterna och svampig konsistens. Jorden för odling bör vara tillräckligt fuktig, men inte våt. Under växtsäsongen kan svartrot tillföras gödselmedel lämpligt för rotgrönsaker. Överdriven gödsling är inte bra, eftersom svartroten då kan skjuta i blom för tidigt.

Skörd och lagring av svartrot

Svartrot måste skördas mycket försiktigt för att undvika skador på rötterna, som är mycket ömtåliga. Det har visat sig framgångsrikt att gräva en djupare fåra längs raden och lägga ner svartrotorna i denna fåra från andra sidan. Skörd utförs beroende på såningstid. Vid vårsådd skördas svartrot på senhösten, helst innan markfrosten kommer. Vid sådd i augusti skördas svartrotsskörden på våren följande år. Om rötterna är för små kan man vänta med skörden. Skördad svartrot förvaras bäst i fuktig sand eller grävs ner i en värmebänk, eftersom den efter skörd tenderar att torka ut mycket snabbt. Vid rätt lagringsförhållanden (hög luftfuktighet) kan du förvara svartrot till senvåren. Före vinterförvaring är det lämpligt att binda rötterna i knippen och linda in i plast, vilket är ett annat sätt att skydda rötterna från uttorkning.

Vitaminer och mineraler i svartrot och dess positiva effekter

Svartrot är en livsmedel som lämpar sig för diabetiker och passar även i kosthalten för personer som försöker gå ner i vikt, eftersom 100 g endast innehåller 14 kalorier. Svartrot innehåller stora mängder vatten, kolhydrater, fibrer, proteiner, fetter och inulin. Det är en källa till vitamin A, B1, C och E. Av spårämnen finns det i svartrot magnesium, järn, kalcium, kalium, natrium och fosfor. Ett viktigt ämne för den mänskliga organismen är allantoin, som främjar sårläkning och förbättrar matsmältningen. Svartrot ingår ofta i viktminskningsdieter och används vid aptitlöshet. Efter maginfluensa hjälper svartrot till vid återställande av matsmältningsprocesserna. Svartrot har positiva effekter vid behandling av gikt, reumatiska sjukdomar och verkar som lugnande medel på nervsystemet.

Användning av svartrot i köket

Före användning måste svartrot tvättas noggrant och befrias från den svarta ytan. Efter skrapning rinner vit latex ut från svartroten, därför rekommenderas det att först koka den i 20-25 minuter och sedan skala den. Om du inte vill koka svartroten räcker det att skålla den med hett vatten och effekten blir densamma - du blir av med den klibbiga latexen. För att svartroten inte ska bli brun innan den serveras är det bra att blötlägga den i ett surt bad - citronsaft har visat sig fungera bra. Om du även har bladen från svartroten kan du tillaga dem på liknande sätt som spenat. Svartrot kan konsumeras rå och tillsatt i sallader till exempel med äpple, morot och yoghurt. Vanligare är dess värmebehandling. Den tillagas på liknande sätt som sparris eller blomkål, den kan stekas som schnitzel eller bräseras. Den kan även användas vid olika tillagningar av kött och fisk.

Något att tugga på - svartrot à la crème

Ingredienser för 4 portioner:

• 0,5 kg svartrot

• 1 matsked ättika eller vatten

• 3 dl vispgrädde

• 15 g smör

• salt

• mald vit peppar

Tillagning:

Ta först bort skalet från svartroten och skär den i ca 2 cm stora bitar. För att svartroten inte ska mörkna, lägg de skurna bitarna i syrat vatten. Lägg grädden och svartrotsbitarna i en kastrull, koka upp och låt sjuda på svag värme i ca 8-10 minuter tills de mjuknar. Ta försiktigt ut de kokta svartrotsbitarna från kastrullen och låt grädden fortsätta koka tills den blir krämig. Rör ner smöret i den krämiga såsen och smaka av med salt och mald vit peppar. Häll såsen över de kokta rötterna. Denna sås passar som tillbehör till kött, kokt skinka...

Smaklig måltid! :)