Rödbeta Röd boll 2 - betfrön

Beta vulgaris

Rödbeta är en tvåårig grönsaka som förädlades från vild medelhavsbeta. Den innehåller många positiva ämnen som hjälper mot åderförkalkning, stödjer leverfunktionen, har diuretisk effekt, stödjer mag- och gallblåsefunktionen. Rotknölarna innehåller 7–10% kolhydrater, 2% fiber, rikligt med C-vitamin, kalium, kalcium, natrium och en hel rad organiska syror som till exempel vinsyra och äppelsyra. Rödbeta lindrar effektivt förstoppningsproblem, renar tarmen från toxiska ämnen och stimulerar gott humör.

Rödbetstbladen kan ätas som bladgrönsaker. Den kan tillagas på många olika sätt.

Hur man odlar rödbeta

• Kräver en solig växtplats, fullt solljus är inte något problem. Viktig är lämplig markfuktighet. Under vegetationsperioden luckrar vi upp jorden och rengör från ogräs.

• Utsädet planteras direkt på permanent växtplats från april till juni. Fröna ska komma 2–3 cm ner i jorden, med ett avstånd på 30×10–15 cm. Efter uppkomst måste plantorna gallras.

• Lämplig är medeltung jord full av näringsämnen. Denna jord bör vara humusrik och lätt alkalisk.

• Vi göddar inte med organiska gödselmedel eftersom det ackumulerar nitrater i roten. Under vegetationsperioden tillför vi tillräcklig mängd näringsämnen genom kontinuerlig gödsling med komplext NPK-gödsel med mikroelement, särskilt med bor.

• Växterna angrips av vallmobladlus och betflugor, av sjukdomar är det oftast bladfläcksjuka.

• Vi skördar rödbetan på hösten före vinterkylan. Före lagring rengör vi den noggrant.