Paprika för växthus Demetra F1

Capsicum annum - Dementra F1

En flerårig växt med ursprung från Mexiko. I odling växer den som ettårig och kan nå en höjd på 0,5–1,5 m. Den har växelställda lansettlika blad. Blommorna är vita och femtaliga. Frukten är en äkta bär, vars naturliga färg är röd. Det odlas cirka tre tusen sorter av paprika, både söta och starka. Hettan orsakas av alkaloiden kapsaicin. Först odlades den som prydnadsväxt. Dess användning som krydda eller som grönsak kom först senare. Idag används främst två arter av paprika. Den första är spansk peppar (Capsicum annuum). En annan paprika som används flitigt för kryddproduktion är sorter av arten Capsicum frutescens, som kallas chili. Generellt delas paprika in i sex grupper: nålformade paprikas (ungersk typ), kvadratiska paprikas, äppelpaprikas, kapie, tjur- och vädurshorn samt kryddpaprika eller chili.

Paprika innehåller mycket kalium, fosfor och natrium och är bland annat en viktig källa till vitamin C, U och karoten. Grönsaksorter används färska, i sallader eller i kall och varm matlagning. Kryddpaprika är utmärkt pikant krydda! Paprika har bred användning, de kan tillagas varmt, ätas kalla, är lämpliga för beredning av sallader, asiatiska rätter eller för inläggning. De är ett utmärkt komplement vid dieter.

Hur man odlar paprika

• Kräver en varm, solig och skyddad plats. Det optimala temperaturintervallet under växtsäsongen är 18–23°C. Temperaturer under 14 och över 30°C är extrema och passar inte paprika. Vi planterar paprika 2 st bredvid varandra. Det är lämpligt att binda upp paprika kontinuerligt. Idealiskt är att fästa växten vid en ledstång både vid nedre delen av växten och vid övre delen. Viktig är regelbunden vattning och även ogräsrensning runt växterna. Under inga omständigheter vattnar eller stänker vi i direkt solsken, eftersom vi då skulle bränna dem. I växthus växer paprika också mycket snabbare, främst tack vare temperatur och luftfuktighet. Vi kontrollerar paprika regelbundet för att se om de är angripna av skadedjur eller om symtom på fysiologiska eller svampsjukdomar visar sig.

• Vi sår paprika från januari senast till slutet av mars. För att underlätta sådd kan vi plantera dem i torvpellets. Om vi väljer plantering i substrat bör det innehålla perlit blandat i lämplig proportion med näringsrik jord. Vi kan alltså använda speciellt substrat för sådd som vi blandar med perlit eller sand. Fröna planteras cirka 1 cm djupt. Planterade frön behandlar vi med Previcur, vilket säkerställer skydd mot omfallssjuka. Temperaturen måste ligga runt 25 grader Celsius. Luftfuktigheten bör inte förändras för korrekt tillväxt av plantorna. Fröplantorna behöver mycket ljus för att inte skjuta i höjden. När minst två blad har spirat på de små plantorna är det dags att transplantera dem i kruka. Växter med rotballen omplanterar vi på permanent plats med ett avstånd på 60–70 cm x 25–40 cm.

• Paprika kräver humusrik, näringsrik jord med tillräckligt tillgängligt markvatten och pH i intervallet 6,5–7,5.

• Grundgödning innebär att arbeta in i jorden, där vi ska plantera paprika, mogen kogödsel eller eventuellt kompost. Denna gödsling utför vi på hösten. På hösten kalkar vi samtidigt området med en dos på cirka 3,6 kg/m2 mald kalksten eller 2 kg/m2 beroende på jorden på platsen. Före plantering är det lämpligt att arbeta in 50–70 g/m2 NPK-gödsel med högre kväveandel i jorden. Under växtsäsongen gödslar vi sedan med vattenlösligt NPK-gödsel - Cererit, Kristalon. Det är viktigt att det vattenlösliga gödslet samtidigt innehåller mikroelement! Vi applicerar gödsel var 14:e dag.

• Paprika angrips av sugande skadedjur som bladlöss, mjöllöss eller spinnkvalster. För skydd kan vi använda preparatet Mospilan, Decis Mega eller preparatet Symfonie från Natura.

  Vid hög luftfuktighet kan frukterna angripas av mögelsvampar. De mest kända svampsjukdomarna är grå och vit röta. Skydd mot dessa svampsjukdomar är lämpliga preparatet Ortiva.

  Farlig är bakteriell fläcksjuka på paprikaväxter. Nekrotiska frukter som drabbats av denna fläcksjuka spricker oftast och förstörs. Olika färgade fläckar särskilt på frukter orsakas av den bakteriella sjukdomen kallad bronsfläcksjuka. Vid dessa angrepp på växter är det bästa sättet att förstöra dem.

  Brist på kalcium i jorden, oregelbunden bevattning eller närvaro av kalium i jorden orsakar fysiologiska störningar. Dessa brister kan visa sig som störningar på frukter, blad, blommor, som ofta förväxlas med mögelsjukdom. Om växterna är angripna av nekros upprätthåller vi jämn bevattning, tillräcklig näring och behandlar dem till exempel med effektivt kalciumklorid eller speciell bladgödning.

• Paprika som odlas för gröna frukter skördar vi redan i mitten av juli. Röda eller gula frukter skördar vi först i slutet av augusti och i september. Kryddpaprika (chili) skördar vi på hösten, om den odlas utomhus eller i växthus.