Paprika Zlata

Capsicum annum - Zlata

Flerårig växt med ursprung från Mexiko. I odling växer den som ettårig och kan nå en höjd på 0,5–1,5 m. Den har växelställda lansettlika blad. Blommorna är vita och femtaliga. Frukten är en äkta bär, vars naturliga färg är röd. Det odlas cirka tre tusen sorter av paprika, både söta och starka. Stärkan beror på alkaloiden kapsaicin. Först odlades den som prydnadsväxt. Dess användning som krydda eller grönsak kom senare. Idag används främst två typer av paprika. Den första är årspa­prika (Capsicum annuum). Den andra paprikan som ofta används för kryddframställning är sorter av arten Capsicum frutescens, kallade chili. Generellt delas paprikornas in i sex grupper: lansettformade paprikor (ungersk typ), kvadratiska paprikor, äppelpaprikor, kapie, ox- och fårshorn och kryddpaprika eller chili.

Paprikor innehåller mycket kalium, fosfor och natrium och är bland annat en viktig källa till vitamin C, U och karoten. Grönsaksorter används färska, i sallader eller i kall och varm matlagning. Kryddsorter är utmärkta pikanta kryddor! Paprikor har bred användning, de kan tillagas varmt, ätas kalla, är lämpliga för tillredning av sallader, asiatiska rätter eller för inläggning. De är ett utmärkt tillskott vid dieter.

Hur man odlar paprika

• Kräver varmt, soligt och skyddat läge. Optimalt temperaturintervall under växtsäsongen är 18–23°C. Temperaturer under 14 och över 30°C är extrema och passar inte paprika. Vi planterar paprikor 2 bredvid varandra. Det är lämpligt att stötta paprikorna kontinuerligt. Idealiskt är att fästa växten vid en ledstång både vid den nedre delen av växten och vid den övre delen. Viktig är regelbunden vattning och även bortrensning av ogräs runt plantorna. Under inga omständigheter vattnar och sprutar vi i direkt solsken, eftersom vi då skulle bränna dem. I växthus eller under plast växer paprikorna också mycket snabbare, främst tack vare temperatur och luftfuktighet. Vi kontrollerar paprikorna regelbundet för att se om de inte är angripna av skadedjur eller visar tecken på fysiologiska eller svampsjukdomar.

• Vi sår paprika från januari senast till slutet av mars. För att underlätta sådd kan vi plantera dem i torvquelltabletter. Om vi väljer att plantera i substrat bör det innehålla perlit blandat i lämplig proportion med näringsrik jord. Vi kan alltså använda speciellt utsädessubstrat som vi blandar med perlit eller sand. Fröna planteras cirka 1 cm djupt. Planterade frön behandlar vi med Previcur för att säkerställa skydd mot att groddplantor faller omkull. Temperaturen måste ligga runt 25 grader Celsius. Luftfuktigheten bör inte ändras för korrekt tillväxt av plantorna. Fröplantorna behöver mycket ljus för att inte bli långväxta. När små plantor har minst två blad är det dags att plantera om dem i kruka. Plantor med rotballe ompricklas till permanent plats med ett avstånd på 60–70 cm x 25–40 cm.

• Paprika kräver humusrik, näringsrik jord med tillräckligt tillgängligt markvatten och pH i intervallet 6,5–7,5.

• Grundgödsling innebär att man arbetar in mogen kogödsel eller eventuellt kompost i jorden där vi ska plantera paprika. Denna gödsling utför vi på hösten. På hösten kalkar vi samtidigt ytan med en dos på cirka 3,6 kg/m2 mald kalksten eller 2 kg/m2 beroende på jorden på växtplatsen. Före plantering är det lämpligt att arbeta in 50–70 g/m2 NPK-gödsel med högre kväveandel i jorden. Under växtsäsongen tillsätter vi sedan vattenlöslig NPK-gödsel - Cererit, Kristalon. Det är viktigt att det vattenlösliga gödslet samtidigt innehåller mikroelement! Vi applicerar gödsel var 14:e dag.

• Paprika angrips av sugande skadedjur som bladlöss, mjöldryga eller spinnkvalster. För skydd kan vi använda preparat som Mospilan, Decis Mega eller preparat Symfonie från Natura.

  Vid hög luftfuktighet kan frukterna angripas av mögel och svamp. De mest kända svampsjukdomarna är grå- och vitröta. Skydd mot dessa svampsjukdomar är lämpliga preparat som Ortiva.

  Farlig är bakteriell fläcksjuka på paprikaplantor. Nekrotiska frukter som drabbats av denna fläckighet spricker vanligtvis och förstörs. Olika färgade fläckar särskilt på frukter orsakas av bakteriesjukdomen kallad bronsfläcksjuka. Vid dessa angrepp på plantor är det bästa sättet att avlägsna dem.

  Brist på kalcium i jorden, oregelbunden vattning eller närvaro av kalium i jorden orsakar fysiologiska störningar. Dessa brister kan visa sig som störningar på frukter, blad, blommor som ofta förväxlas med mögelsjukdom. I det fall att plantor är angripna av nekros följer vi jämn vattning, tillräcklig näring och behandlar dem till exempel med effektivt kalciumklorid eller speciell bladgödsel.

• Paprika odlad för gröna frukter skördas redan i mitten av juli. Röda eller gula frukter skördas först i slutet av augusti och i september. Kryddpaprika (chili) skördas på hösten om de odlas utomhus eller i växthus.