Chilipeppar (chili)

Kort sagt: Chilipeppar (släktet Capsicum, familjen potatisväxter) är botaniskt sett frukter, men i köket används de som grönsak eller krydda. Hettan kommer från kapsaicin och mäts i Scoville-enheter (SHU). Röda frukter innehåller omkring 144 mg vitamin C per 100 g, gula och gröna betydligt mindre.

TIPS: Prova Pěstíks guide!

Pěstík hjälper dig med odlingen från sådd till skörd. Steg för steg till din e-post. Varje gång du behöver det ger den själv besked om vad och hur du ska göra.

1) Anmäl dig till guiden

2) Pěstík skickar dig vad du ska göra allteftersom din planta växer!

Chili också kallad cayennepeppar, är en art av mindre frukter från släktet Capsicum i familjen Solanaceae. Även om chili botaniskt sett är en frukt anses paprikorna vara en grönsak eller krydda. Själva chilifrukterna odlades ursprungligen i Amerika och deras sorter spred sig sedan över hela världen. I Amerika kände man till dem redan för 7 500 år sedan före Kristus, de äldsta arkeologiska resterna av växten har hittats på dagens Ecuadors territorium.

Den första kända européen som mötte dem var Christofer Columbus i Karibien. Chilifrukterna spred sig sedan snabbt till Filippinerna, vidare till Indien, Kina, Korea och Japan, där de snart blev en grund i köket. Även om det bara finns några få vanligt använda arter finns det många sorter och särskilt förädlade varianter.

• Capsicum annuum– hit hör till exempel chilin jalapeños och chiltepin

• Capsicum frutescens – som omfattar tabasco och thailändska chilifrukter

• Capsicum chinense omfattar de hetaste paprikorna, som Naga, habanero, Datil och Scotch bonnet 

• Capsicum pubescens framför allt rocotopaprikor från Sydamerika

• Capsicum baccatum andra arter från Sydamerika

Den hetaste chilifrukten heter Bhut Jolokia, den kommer från Indien och för en ovan person kan en sådan frukt vara farlig. Ämnet som ger chilifrukterna deras utmärkta hetta heter kapsaicin, det förekommer också i pepparspray (1 000 000 SHU). Hettan anges i Scoville-enheter (SHU). Vid förtäring binder kapsaicin till receptorer i munnen och halsen som börjar registrera överdriven värme. Receptorerna skickar omedelbart ett meddelande till hjärnan om att något överdrivet hett har förtärts. Hjärnan reagerar på brännande känsla genom att höja hjärtfrekvensen, öka svettningen och frigöra endorfiner i kroppen. Djur har på grund av särskilda typer av receptorer inte samma känslighet för kapsaicin som människor, framför allt i närheten av chilins naturliga utbredningsområde.

Röda paprikor innehåller också stora mängder vitamin C och karoten (provitamin A). Gula och gröna (som är nästan omogna frukter) innehåller betydligt lägre mängder av båda ämnena. Dessutom är paprikor en god källa till de flesta B-vitaminer, särskilt vitamin B ₆. De innehåller också mycket magnesium, kalium och järn.


Genomsnittligt näringsvärde per 100 g och rekommenderat dagligt intag – Energi 40 kcal 170 kJ.

Kapsaicin ger chilin dess skarpa smak. Några hälsoeffekter utlovas inte här, och mycket stora mängder chili bör undvikas.
Kapsaicin har studerats av forskare i olika modellsystem, men resultaten används här inte som hälsopåståenden.
 Chili tillsätts rikligt i mexikanskt och en del sydamerikanskt kök. Vidare i områden som Etiopien, Indien, Indonesien, Korea, Laos, Malaysia, Pakistan, sydvästra Kina, Sri Lanka och Thailand. 

Särskilt i det indiska köket har chilin mångsidig användning. Från enkla, som mellanmålet bhaji, där chilifrukter doppas i smet och friteras tillsammans med curry. Chili torkad, rostad, saltad, som tillbehör till ris, kvarg och annat. Bladen har en lätt bitter smak och tillsätts i Japan eller Thailand i soppor, framför allt kycklingsoppor.

Vissa chilifrukter odlas för dekorativa ändamål. Flest hittar du i Thailand, där man av de frukter som inte passar i matlagning gör vackra dekorationer.

Kan intressera dig: Vissa gillar det hett... eller kryddstarkt?