Vårsådd av grönsaker

Kort sagt: Härdiga grönsaker – morötter, persiljerot, palsternacka, rödbetor eller spenat – sår vi på friland i mitten av mars, på högre höjd i slutet av mars. Luckra bädden på våren till ett djup på cirka 25 cm, bäddens optimala bredd är 120 cm och raderna läggs 20 cm från varandra. Så i mulet väder.

Vårsådd av grönsaker

Tidigt på våren sår vi mindre ömtåliga arter av grönsaker – framför allt rotfrukter och spenat. Om du planerar sådd av dessa grönsaker rekommenderar vi att förbereda bäddarna redan på hösten. Gräv och luckra bäddarna väl. På våren luckrar du sedan bäddarna lätt till ett djup på ca 25 cm och jämnar till med kratta. Vårsådd gör vi i mitten av mars, på högre höjd mot slutet av mars.

1.Vårsådd av grönsaker – vi sår mer härdiga växter som: morötter, persiljerot, palsternacka, rödbetor, svartrot, dill, rättika och andra. Vårsådder är inte krävande när det gäller bevattning och behöver därför inte vattnas.

Om du ska så morötter, tänk på att morötter gror under längre tid. Mellan morotsraderna kan du så så kallade "markeringsväxter". Till markeringsväxterna hör rädisor, spenat, sallat, dill och lök, av vilken du ska dra upp sättlök.

2.Sådd i mitten av maj – vi sår ömtåligare grönsaker: bönor, meloner, gurkor, tomater, selleri, pumpor och andra.

3.I juli och augusti (under sommaren) – sår vi direkt på bädden efter skördade tidiga grönsaker: kinakål, bönor och kålrabbi, blomkål, grönkål. Dessa sena sådder kräver regelbunden bevattning. Likaså om du ska så höstlök och purjolök. För sena sådder lämpar sig kålväxter. Kålväxter har ett gott rotsystem som hämtar fukt även ur djupare jordlager.

Såddsätt

Optimal bäddbredd är 120 cm. De enskilda raderna av grönsaker ligger helst 20 cm från varandra. Sådjupet styrs vanligen av fröstorleken – större frön sår vi djupare. Och även efter jordtyp –  i tunga jordar sår vi fröna grundare.

Såddsätt:

• bredsådd – med bredsådd sår vi grönsaker med kort växtperiod. Så sår vi – rädisor, dill, spenat och lök). Bredsådd (jämnt över hela bädden) har nackdelen att vi måste noggrant rensa ogräs mellan de enskilda uppkomna grönsaksplantorna.
• hålsådd – så sår vi gurkor och majs. Fröna sår vi i regelbundna, lika långt från varandra liggande skärningspunkter.
• sådd i klumpar – i klumpar sår vi bönor. Grupper av frön – uppkomna små plantor – täcker varandra i såddens längd- och tvärled på bädden.

När vi sår:

Grönsaker sår vi i mulet väder. Sådd i stekande sol är inte bra för fröna. Det rekommenderas inte heller att så vid alltför blåsigt väder. Lämplig är sådd efter ett kort och ordentligt regn, så fort jorden torkat något. I så fall vattnar vi de utsådda fröna och plantorna bara lite. Vi håller jorden tillräckligt fuktig tills plantorna fått fäste.

Vid varmt och soligt väder sår vi grönsaker på kvällen. Vid nattligt och morgonens temperaturfall repar sig de omplanterade plantorna snabbt och klarar solhettan bättre under dagen. Vattning i soligt väder är också lämplig på kvällen.

Med vad vi planterar:

Plantor som vi omplanterar från drivbänken till bädden sticker vi ner med ett sättträ. Plantor som vi omplanterar från sådda krukor sticker vi ner med planteringsspade eller liten hacka. Rötterna ska alltid ha tillräckligt med utrymme i det grävda hålet. Vid omplantering försök att inte skada rotsystemet. Tryck jorden försiktigt mot rötterna så att växten får stabilitet. 

TIPS: Hos tomater och gurkor är det lämpligt att lägga stjälkarna (särskilt på uppdragna plantor) snett så att cirka 1/3 av plantan blir kvar i hålet. Täck den med jord.

Djupare planterar du kål och purjolök. Känsliga för omplantering är – selleri och sallat. Gå särskilt försiktigt tillväga med dem. De tål inte omplantering i djupa hål. Det beror på att "drunknade" rötter hos sallat gör att de nedre bladen ruttnar och huvudena inte utvecklas bra. Selleri bildar vid för djup omplantering små knölar med många rötter.

Beroende på grönsaksslag planterar vi växterna:

• i rader – sättlök, vitlök, purjolök
• i hål – tomater, paprika
• i triangelförband – sallat, kålrabbi, blomkål

Vårsådd och regelbunden vattning

Nästan alla grönsaksslag behöver i ett visst utvecklingsskede tillräcklig och regelbunden vattning. Mest vatten behöver fruktgrönsaker och bladgrönsaker. För dessa växter är vattning särskilt viktig tills deras rotsystem blivit så kraftigt att de kan hämta fukt ur djupare jordlager.

Otillräckligt rotade växter vattnar vi därför med mindre mängder vatten och oftare!

Den bästa tiden att vattna bäddar på friland är på eftermiddagen och kvällen. I foliehus och drivbänkar är det lämpligt att vattna på förmiddagen, så att vattnet hinner torka av växterna till kvällen. Vattna tomater vid rötterna (om du vattnar blad och frukter kan potatisbladmögel sprida sig).

Vissa grönsaker behöver inte vattnas alls under sin utveckling. Det gäller vitlök, schalottenlök, sättlök och rödbetor.

Odlar du rotfrukter? Dela dina erfarenheter med vänner på Facebook!

Författare: Hana Michalíková, 

Det kan intressera dig: Planerar du vad du ska plantera i vår?