Näringslite och enkelt säleri

Selleri (lat. Apium graveolens) tillhör rotfrukter. Vem kan föreställa sig en grönsaksoppa utan selleri? Mänskligheten har odlat och använt den sedan antiken, ursprungligen kommer den från Asien.

Vi odlar den från förkultur. Vi använder både blast och rotknölen av selleri. Blasten, liksom sellerifröna, är en del av det medelhavs-, balkan- och engelska köket. Selleri är en av ingredienserna i grillkryddor och kryddblandningar för stekning.

Selleri från sumpiga kärr

Sedan urminnes tider har människor känt till och använt selleri, främst dess sort kärrsselleri (lat. Apium graveolens L. var. Silvestris), som växte vilt i lerhaltig mark med salter i Medelhavsområdet.

Som krydda användes selleri redan av de gamla egyptierna och romarna. Forntida folkslag använde den även som ett naturligt afrodisiakum och dess blad fyllde de i sorgekransar. Selleri nämns även av Homeros i sitt verk Odysséen, där segrarna kröntes just med denna grönsakstyp.

Till våra breddgrader kom den under tidig medeltid troligen från Italien. Den första omnämnandet om odling av selleri och användning av dess rötter hos oss härstammar från 1500-talet. På Tjeckiens territorium började rotselleri odlas först på 1800-talet.

I sin örtabok omnämner han stadsläkaren Lonicerus från Frankfurt am Main år 1564, där selleri rekommenderas "för att driva bort melankoli, mot lever- och mjältsmärtor och även för att få en hälsosam hudfärg."

Hos selleri kan vi använda både rotknölen och bladen. Selleri är en oundgänglig del av grönsaksoppa och bladen är en utmärkt smaksättare.

Hur man odlar hälsosam selleri

Selleri är en tvåårig grönsak som är mycket känslig för kyla. Vi planterar den därför på rabatten först från mitten av maj. En tidigare plantering skulle kunna orsaka blomskjutning. Under normala omständigheter blommar den först andra året från planteringen.

Vi odlar den från plantor som vi förkultiverar i växthus. Sellerifröna sår vi i slutet av februari eller under mars. Att odla lämplig planta tar 75-90 dagar.

Vi renar rabatten regelbundet, vattnar måttligt och luftar regelbundet. Selleriplantor med 2-3 äkta blad planterar vi på rabatten med ett avstånd på 25x30 cm och så att hjärtat inte får täckas över, alltså rothalsen måste sticka upp lite. Vi placerar den i lerig eller ler-sandig jord med tillräckligt med humus och fukt. Selleri är krävande på jordens mineralinnehåll - den måste ha tillräckligt med kväve, fosfor och kalium. Därför är det lämpligt att gödsla platsen väl före plantering av selleri med kvalitetskompost eller NPK-gödsel.

Selleriplantan gillar skuggiga rabatter, inte torra och soliga platser. Selleri är en rotfrukt med lång vegetationsperiod 180-250 dagar.

Av sjukdomar drabbas selleri av svampsjukdomen septoria. Den kännetecknas av gula till gulbruna fläckar.

Sellerisorternas odling

Rotselleri (lat. Apium graveolens L. var. Rapaceum) tillhör tvååriga grönsaker från familjen Apiaceae. Under våra förhållanden odlar vi selleri som ettårig grönsak.

Vi odlar den från frön, som lämpligen ska förodlas i förväg i drivbänk. Frönas groning tar 2-3 veckor, uppväxten av plantor tar cirka 75-90 dagar. Små sellerplantor med 2-3 riktiga blad placerar vi på odlingsbädden under maj med planteringsavstånd 20x25 cm. Vid odling av selleri ser vi till plantdjupet, vi placerar den i jorden upp till rothalsen, dock inte djupare än den växte i drivbänken.

Rotselleris rot skördar vi under oktober vid torrt väder. Vi skär av selleriblasten, rengör knölen från jord, förkortar rötterna och lagrar dem på hög så att sellerin skyddas mot frost. På så sätt kan vi lagra rötterna cirka 2-3 månader. Selleri lämpar sig för lagring i fuktig miljö (vid luftfuktighet 90-95%) och vid temperatur 0 till +2 grader.

Stjälkselleri (lat. Apium graveolens L. var. Dulce) odlas huvudsakligen i Västeuropa och Amerika. Den har samma ursprung som rotselleri. Stjälkselleri trivs i varmare lägen, inte alltför torra. Vi planterar den i mer lerig-sandig jord, som är näringsrik och väl genomblöt.

Frön av stjälkselleri sår vi i mars, direkt på odlingsbädden planterar vi ut den i maj eller sår i mitten av april och planterar ut i början av juni. Stjälkselleriplantor sätter vi på odlingsbädden med planteringsavstånd 50x30 cm, på små ytor kan vi plantera selleri med avstånd 25x25 cm, vilket gör att stjälkarna blekas väl. Under vegetationsperioden lucker vi stjälkselleri, vattnar regelbundet och gödselger vid behov.

I slutet av augusti binder vi ihop bladen lätt i växtens nedre del, i den övre delen fast. Därefter harvar vi den två gånger med 10 dagars intervall. Efter cirka en månad till 5 veckor skördar vi stjälkselleri genom att skära av hela växten, eventuellt med en del av roten. Från den första utsåningen utför vi skörd i september, vid den andra utsåningen i oktober till november. Sedan lägger vi dem försiktigt i lådor.

Bladcelleri (lat. Apium graveolens L. var. Secalinum) är av alla selleriformer minst spridd. Mest utbredd är dess odling i Holland och Frankrike, även om den har samma odlingskrav som rotselleri.

Bladcelleri planterar vi ut i slutet av mars med planteringsavstånd 40x30 cm. För dess tillväxt och utveckling är tillräckligt med fukt och näring i jorden viktigt. Bladen av bladcelleri kan under gynnsamma förhållanden växa upp till 60 cm höjd. Dess knöl brukar vara liten och tätt bevuxen med sidorötter.

Sent på hösten gräver vi upp plantorna. Blasten av bladcelleri skär vi av 2-3 cm över hjärtat, som dock inte behöver skadas. Vid dess odling får vi från 1 m² 4-5 kg blast, som vi kan torka och senare använda som krydda i soppa. Bladselleris knölar lägger vi efter skörd i lådor i källaren.

Bladet av bladselleri innehåller Apiol, vilket är en aromatisk eterisk olja, vitamin B, karoten och av mineralämnen fosfor och kalcium.

Vad tillför selleri i köket?

Selleriknölen innehåller 85% vatten, 1% protein, 10% kolhydrater och 1,5% fibrer. Den är karakteristisk för sin höga halt av B-vitaminer - framför allt vitamin B1, B2, samt vitamin PP och vitamin C. Av mineralämnen innehåller den natrium, kalium, magnesium, kalcium och fosforsyra. Prova att göra en sellerisallad så kommer du att bli positivt överraskad av dess smak, eller varför inte friterad selleri - den är också väldigt god.

Selleri ingår i viktminskningskost eftersom 100g selleri endast innehåller 19 Kcal.

Selleri har diuretiska och avgiftande effekter. Det är ett naturligt diuretikum som främjar urinproduktionen, vilket även renar rörelseapparaten genom att lösa upp avlagringar. Därför är selleri lämpligt för regelbunden användning för personer som lider av reumatism, artrit eller gikt.

Selleri stärker samtidigt aptiten genom stimulering av gallproduktionen, förbättrar magfunktionen, sänker blodsockernivån och blodtrycket. Tack vare den höga halten av B-vitaminer har den en välgörande effekt på hår, naglar och hud. Det är dock viktigt att se till att kosten inte är ensidigt, eftersom stor konsumtion av selleri kan rubbla den inre balansen i kroppen. Inom folklig läkekonst används selleri för att öka manlig potens.

Färsk selleri använder vi för tillagning av sallader, såser, majonnäs och juicer. Kokt selleri ingår i soppor eller så kan vi grilla den. I rå form anses den vara hälsosammast.

Sellerieolja uppfriskar oss och tar bort trötthet

Sellerifrön kan vi också använda för framställning av sellerieolja, som främst är avsedd för aromaterapi. Den karakteristiska selleridoften tjänade ursprungligen växten som skydd mot mögel och bakterier. Doften av sellerieolja befriar dig från trötthet, främjar organismens koncentration och förhindrar därmed utmattning. Sellerieolja är även lämplig att konsumera, 3 gånger om dagen 1-2 droppar eventuellt i bakverk eller i bröd.

Något att tugga på av selleri

Selleripinnar

För tillagning av selleripinnar behöver vi:

100g selleri

150g vetemjöl

150g margarin

150g edamerost

150g ströbröd

1 ägg

salt

Selleri och edamerost river vi fint. Till blandningen tillsätter vi mjöl, margarin, ströbröd, salt och knådar en deg. Sedan kavlar vi ut degen tunt och penslar den med uppvispat ägg. Ur degen skär vi pinnar och gräddas gyllene i ugnen. Serveras kalla.. :)