Savoykål Vertus - frön

Brassica oleracea convar. capitata - Egenskaper

Tvåårig växt som bildar huvuden under första året, omslutna av bubblande, flikiga blad i gulgrön till mörkgrön färg. Växer på kort stjälk. Andra året växer en blomställning genom huvudet med fyrtalsblommor. Bland de mest kända sorterna av kål finns vitkål, grönkål och brysselkål.

Kål är rik på C-vitamin, K-vitamin och mineraler. Innehåller många vitaminer (t.ex. B1, B2, B3, B9, C och K). Är rik på mineraler och spårämnen (magnesium, selen, kalium, kalcium, fosfor och järn). Konsumtion av kål sänker kolesterolet, stärker blodkärlen, stödjer matsmältningen och immunförsvaret etc. Används i soppor, såser eller grönsallader.

Hur man odlar kål

• Vitkål växer bäst vid konstant temperatur mellan 15–20 grader Celsius. Plantera inte för tätt. Det har negativ inverkan på skörden! Växterna är frosttåliga. Klarar utan problem temperaturer från -10 till -15 °C. Kräver soliga eller halvskuggiga lägen. I början av sommaren kräver växterna stora mängder vatten. Jorden bör aldrig torka ut. Hacka regelbundet runt växterna och ta bort ogräs. Kalka och gödsla också regelbundet.

• Tidiga sorter sås i februari i varmt växthus eller varmram. Utplantering görs i april med planteringsavstånd 40×50 cm.

  Sommar- och halvtidiga sorter sås från mitten av april till maj direkt på växtplatsen med planteringsavstånd 50×40 cm.

  Höstsorter planteras till slutet av juli direkt på växtplatsen med planteringsavstånd 40–50×60 cm.

  Vintersorter planteras med planteringsavstånd 40×40 cm till slutet av september.

• Sena sorter kräver medeltung jord med tillräckligt kalciuminnehåll. Sorter avsedda för frilandsodling och kall forcering kräver lättare, lerig-sandig och värmande jord. Optimalt pH-värde är 6–7.

• På hösten är det lämpligt att arbeta in 4–5 kg stallgödsel/m2, 5g P2O5/m2, 10–14 g K2O/m2 i jorden. Glöm inte att kalka jorden. Ytterligare dos på 8–10 g kväve/m2 arbetar vi in före utplanteringen. Under växtsäsongen tillför vi ytterligare 2–5 g kväve/m2, som vi jämnt fördelar för applicering i fasen 8–9 blad och före huvudbildningen.

• De vanligaste skadedjuren på kål är jordloppor, kålfjäril och kålmal. Av sjukdomar orsakar främst klumprotsjuka skador.

  Mot kålmal är det lämpligt att använda syntetiska insekticider eller preparat baserade på 'Bacillus thuringiensis' vid tidpunkten när larverna kläcks ur äggen.

  Mot klumprotsjuka är det lämpligt att kalka markerna, använda kvävekalk, förstöra angripna växter och desinficera jorden.

  Mot kålfjärilar kan man skydda växterna genom att plantera dem t.ex. bland tomater.

• Tidiga sorter skördas i maj eller juni. Växttiden till skörd rör sig från 50–70 dagar.

  Sommar- och halvtidiga sorter har en växttid på ca 120 dagar. Skörd görs alltså i augusti till september.

  Höstsorter har en växttid på 102–160 dagar. Skörd görs i augusti till september.

  Vintersorter har en växttid på 240–250 dagar. Vi kan skörda dem ända till januari.