Rädisa Icicle - frön

Raphanus sativus - Rädisa

Rädisa är en rotgrönsak som kommer från Japan. Den är känd för sin smak och är lättodlad. Dess pikanta smak kommer från senapsoljor som har en gynnsam effekt på matsmältningen. De innehåller stora mängder C-vitamin och folsyra. De innehåller även kalcium, svavel, karoten, kalium och B-vitamin. Rädisor har antibakteriell effekt, förstör samtidigt mögel i tarmarna, slemhinnan och magsäcken, sänker kolesterolet, löser slem vid hosta, tar bort förstoppning och motverkar uppblåsthet. Dessutom är de lämpliga vid dieter eftersom de innehåller minimalt med fett. I köket är de mycket populära. De är bäst när de konsumeras färska, till exempel i sallader och pålägg.

Hur man odlar rädisor

• För tidig sådd i öppen mark är det lämpligt att välja soliga lägen, för sommarsådd hellre skuggiga. Vi vattnar rädisor morgon och kväll. För att förhindra att knölarna spricker är det lämpligt att med bevattning begränsa svängningarna i markfuktigheten. Under växtsäsongen befrir vi rädisornas odlingar från ogräs och hackar försiktigt.

• Vårsådd på odlingar utför vi så snart marken torkat. Vi sår i rader på 15-20 cm avstånd och på 1 cm djup. Efter uppkomst och bildande av hjärtblad gallrar vi till 3-4 cm.

  Rädisor kan förkultureras i varmt växthus eller växthusram från februari. I detta fall sår vi i rader på ca 10 cm avstånd. Efter uppkomst gallrar vi även plantorna.

• För odling av rädisor är genomsläpplig, lättare till medeltung, djupt bearbetad jord lämplig, som är rik på humus och har tillräckligt med markfuktighet.

• Rädisor gödslas inte med stallgödsel. De skulle ackumulera nitrater som är farliga för den mänskliga organismen. Rädisor gödslar vi inte under växtsäsongen. Det är lämpligt att placera dem som förfrukt.

• I för täta såningar finns risk för angrepp av svampsjukdomen stjälkröta känd som groddplantsfall. Den angripna stjälken blir brun och plantorna dör. Vi anlägger gles sådd och håller endast måttlig fuktighet.

  Med oregelbunden bevattning hänger ihop sprickande knölar, som utvecklas till exempel vid regn efter längre torrperiod.

  Kålfluga, vars larver bildar gångar i rotknölarna, är en betydande skadegör på rädisor. Fiberduk förhindrar kålflugorna från att lägga ägg på rötterna. Av kemiskt skydd är det lämpligt att använda Sumithion Super. Regelbunden bevattning förhindrar även angrepp av jordloppor som gnager på bladen.

• Rädisor skördar vi efter behov när de är mogna. Mognad känner vi igen på knölens storlek.