Isbergssallad sommar Traper

Lactuca sativa - Traper

Sallat är en ettårig växt som har förädlats från kompasssallat. Den odlas som huvud- och bladform med helkantade, runda blad i ljusgrön färg. Det finns flera typer av denna grönsak: romansallat, semi-romansallat, huvudsallat, bladsallat och slutligen isberg.

Huvud- och bladsallat är den vanligast odlade. Enligt odlingssätt kan den delas in i tidig, sommar, för utplantering i växthus, uppvärmda växthus, utomhus osv. Isberg har fasta, spröda blad, huvudet påminner om vitkål. Romansallat påminner om kinakål. Av finsmakare anses den ofta vara den godaste sallaten. Isberg uppskattas för sin sprödhet och fasta huvud. Den utmärker sig genom utmärkt smak och enastående sprödhet.

Sallater innehåller 10–15% proteiner, 15–27% kolhydrater, 3–6% fett, 9–12% fibrer. Av vitaminer har de högt innehåll av C, E, A och PP, av innehållsämnen får vi inte förbise innehållet av kalium, kalcium, fosfor, klor och magnesium. Den har minimalt med kalorier, är därför lämplig för bantningskoster. Huvudsallat är lämplig för mer klassisk tillagning med söttsur dressing, eventuellt stekt bacon. Romansallat kan vi också steka med kött, till rulader, fyllningar, till risotto osv. Fantasin sätter inga gränser.

Hur man odlar sallat

• Soligt läge är lämpligt. Under tillväxten vattnar vi regelbundet - helst mindre doser, oftare. Regelbunden ogräsrensning av odlingsbädden är nödvändig. Vi odlar aldrig växterna på samma plats mer än 2 år i följd. Lämpligt är att täckodla sallaten med organiskt material. Det förhindrar ogräs, behåller fukt och lägre temperatur under varma månader.

• Vårssorter sår vi i februari i varm bänk. I mars eller april planterar vi om dem till 20–25×20–25 cm avstånd.

  Sommarsorter sår vi direkt på odlingsbädden i april, slutligt avstånd för växterna bör vara 25×30 cm.

  Höstsorter sår vi direkt på odlingsbädden i augusti, slutligt avstånd för växterna bör vara 25×25 cm.

  Övervintrande sorter sår vi i oktober direkt på odlingsbädden.

  Frön sår vi direkt i jorden cirka 1 cm under ytan. Lämpligt är att blötlägga fröet i förväg. Efter uppkomst måste vi gallra växterna till ovan nämnda avstånd. Vi undviker att täcka sallatens hjärta vid gallring.

• Sallat kräver väldränerad jord med tillräckligt med lättillgängliga näringsämnen. Jorden bör vara lättare, väl bearbetad.

• Odlingsbäddar avsedda för sallatodling måste förberedas väl för odling. Vid beredning av odlingsbäddar arbetar vi in 3–5 kg kompost/m2 i jorden, kalkar med en dos av 3 kg kalksten/m2 och tillsätter 1,8 P2O5/m2 och 14g K2O/m2.

  Vid gödsling är det viktigt att vara försiktig med övergödning av kväve. I bladen ansamlas då farliga nitrater. Vi gödlar inte odlingsbäddarna med stallgödsel!

• Bakteriell röta på sallat visar sig till en början som skarpt avgränsade, mörkt svärtande fläckar. De första nedre bladen som ligger på marken angrips.

  Kalciumbrist är orsaken till bladkantsnekros, där bladen gradvis blir bruna och sedan dör. De yttre bladen drabbas oftast på detta sätt, men det kan också vara blad dolda inuti de bildade huvudena. Vi behandlar med preparat Champion 50 WP och utför jorddesinfektion.

  Sallatsmögel visar sig främst på äldre blad, där ljusgröna till gulgröna fläckar av olika storlekar uppstår, ofta avgränsade av nerverna. Fläckarna förstoras gradvis, torkar ut och nekrotiserar. Vi behandlar med Rovral 50 WP eller Rovral FLO.

  Växterna angrips även av gråmögel och kan ätas av sniglar eller angripas av bladlöss.

  Vi behandlar dem med lämpliga preparat mot svampsjukdomar. Det är viktigt att iaktta skyddstiden före konsumtion.

• Bladsallat skördar vi redan 7 veckor efter sådd. Huvudsallat efter 10-11 veckor och romansallat en vecka längre. Huvud-, smör-, romans- och krussallat måste skördas helt så snart den vuxit till önskad storlek.