Mynta – en mångsidigt användbar flerårig ört

Kort sagt: Mynta är en flerårig ört vars eteriska oljor ger en frisk arom; mest känd är användningen till te, men även i sallader, desserter, såser och drycker. Skörda den under blomningen, då den har starkast arom. Den tål halvskugga och soligt läge, behöver ingen gödsling och sprider sig kraftigt – plantera den på en avgränsad plats.

Mynta – en mångsidigt användbar flerårig växt

Namnet mynta är av grekiskt ursprung och växten är också känd som vindkrydda, peppermint, balsam eller vindört. Hos oss känner vi dessa arter, som till exempel pepparmynta (Mentha piperita), citronmynta, apelsinmynta, bäckmynta, krusmynta, men också ananasmynta, åkermynta (Mentha arvensis) eller poleimynta (Mentha pulegium), som hos oss redan är starkt hotad som art.

Hos poleimynta finns det farliga giftiga ämnet pulegon, som tillskrivs dödliga effekter vid användning av större mängder av växten. Den skiljer sig från åkermynta genom att poleimynta sällan växer upprätt, inte är hårig och har helbräddade blad. Som växtplats gillar poleimynta vattenbrinkar och blöta ängar. Den har en mycket stark arom och smaken hos denna växt släkt med myntan är densamma och beror på de eteriska oljorna. Vi måste dock alltid ha i åtanke att denna fleråriga ört är giftig om den intas i större mängd. Poleimynta kan också förväxlas med revsuga, jordreva, åkermynta eller brunört.

Åkermynta är en kransblommig, läppblommig flerårig ört, vars stjälk är uppstigande, grön och fyrkantig. Bladen är brett äggformade, tätt håriga på båda sidor, och doftar när man gnuggar dem. Den har 8–12 blomställningar av blåvioletta småblommor, som sitter jämnt fördelade i övre delen av stjälken, men inte på själva toppen, den avslutas med en knippe blad utan blommor. Åkermynta gillar fuktiga skogsvägar, diken, våta ängar eller till och med våta åkrar. Men trots att namnet antyder att den skulle förekomma i rikligast mängd på åkrar är det inte längre så.

Alla myntor innehåller eteriska oljor och den mest kända användningen är till te. Men även i köket använder vi ofta dess blad och blommor. I små mängder tillsätts färska myntablad i sallader, chokladdesserter, kvarrätter, kötsåser och fisksoppor. Den används också flitigt i uppfriskande drycker eller fruktcocktails. Bästa tiden för skörd av mynta är under den period när den blommar, eftersom aromen då är starkast.

Vi måste också nämna den mest kända myntan, pepparmyntan. Den har en kylande aromatisk smak och dess blad används till te, uppfriskande drycker, likörer, lammkött eller salladssåser. Dess blad används råa eller kokas tillsammans med maten. Vi placerar den i stora krukor eller större blomskålar på balkonger och terrasser. Utomhus planterar vi mynta på en avgränsad plats, eftersom den har en tendens att sprida sig rikligt. Spridningen kan vi begränsa genom att plantera den i en hink utan botten. Den trivs i halvskugga och i soligt läge.

Mynta är inte särskilt känslig för frost och dess arom är bättre under en het sommar än en sval. Tack vare sin anpassningsbarhet behöver mynta inte gödslas och vi förvarar den antingen färsk i frysen eller torkar den och förvarar den på en torr plats. På grund av sina eteriska oljor bör den inte ges till spädbarn och små barn, eftersom de tål den dåligt.

-jn-