Så sköter du jorden

Kort sagt: Jorden sköter du genom hackning, luckring, grävning och mulchning. Matjorden, alltså det biologiskt aktiva översta lagret, är ungefär 10 till 30 cm djup beroende på hur djupt jorden brukas. Lucka efter regn och riklig vattning, så att det inte bildas skorpa och jorden inte förlorar fukt. Mulch håller kvar fukten och begränsar ogräsets tillväxt.

Så sköter du jorden

Jorden måste vi se på som en kännare. Ta reda på vad den saknar och vilka brister den har och åtgärda dem på lämpligt sätt. På så vis ökar vi skörden och framgången vid odling av olika växtarter. Den övre delen av marken – jorden – är biologiskt aktiv. Fackmässigt kallas den matjord. Det är den mörkaste och näringsrikaste jorden i din trädgård. Matjorden är ungefär 10–30 cm djup, beroende på hur djupt du brukar och göder jorden.

Under matjorden finns en hårdare del av jorden. Den består av hoplimmade partiklar av jord. Den brukar man vanligtvis inte gräva med spade. Jorden är då hård och släpper varken igenom rötter eller vatten. Genom att den inte släpper igenom vatten kan den leda till att det översta lagret sköljs bort – matjorden.

Under detta lager finns ännu ett lager – alven. Det är också viktigt. Det kan vara fattigt på näring eller tvärtom rikt. En nackdel är när det är fullt av grundvatten.

Mest fördelaktig är jord som inte innehåller dessa undre lager. Det uppnår du genom att jorden regelbundet brukas och grävs och fördjupas. På så vis fördjupar du inte bara jordens bördighet utan också dess sammanhållning.

Från naturkunskapen kommer du kanske ihåg att jord delas in i lätt, medeltung och tung. Var och en av dem har sina fördelar och sina fallgropar. Om du känner igen dem i tid och väl kan du begränsa eller tvärtom utnyttja dem.

Medeltunga – lerhaltiga till sandigt lerhaltiga – jordar lämpar sig för odling av grönsaker. De är ofta djupa, med hög kalkhalt. De är tillräckligt genomsläppliga. 

Lätta jordar – sandiga, till sandigt lerhaltiga jordar – är luftiga och värms mycket snabbt upp. De håller inte vattnet särskilt bra. De lämpar sig också för odling av grönsaker, men även för plantering av fruktträd. Den lämpligaste jorden för persikoträd, aprikoser och andra stenfrukter.

Tunga jordar – är leriga jordar. De är mycket svåra att bruka. Växter, särskilt träd rotar sig ytligt i dem. Ytliga rötter ger dålig tålighet mot frost.

Hackning

Hackning ser ut som ett vanligt trädgårdsarbete, men det är det inte. Genom hackning ger vi växterna det så nödvändiga syre. Jorden luftas. Luftad jord är minst lika viktig som vattnad jord. Genom hackning bryter vi lätt upp det hårda översta jordlagret – jordskorpan som uppstår till exempel efter regn.

Hackning utför vi oftast med hacka. Hacka så att du inte skadar rötterna. Vi behöver 5 sorters hackor. Den breda för ytlig hackning och ogräsrensning. Den tunga för markarbeten, omgrävning av kompost och arbete kring träd (att gräva gropar, hacka skålar kring träd). Den dubbla för hackning och ogräsrensning i smala rader. Dragan för ogräsrensning – med den arbetar vi genom att skära av ogräsets rötter med ett drag, och den femte och sista – den lilla hackan för hackning i stenpartier och i blomsterrabatter.

Vid hackning och luckring av bäddar tar vi bort ogräs ur bädden. Det uthackade ogräset lägger vi på komposten. Om ogräset redan blommar, strö kalk över det på komposten.

Luckring av jorden

Oluckrad jord släpper i onödan ut mycket fukt i luften. Fukt är mycket viktig för växterna. På den vilar deras växtliv. Mest fukt avgår från jord där det redan har bildats skorpa. Jorden bör luckras alltid efter regn och riklig vattning. Det är för att förhindra avdunstning ur jorden. Luckring och hackning är samtidigt en periodisk kamp mot ogräsets tillväxt. Hackning och luckring kan du utföra året runt. På sommaren luckrar och hackar du bara ytligt.

Grävning

Grävning är att bryta upp jorden med spade, skyffel eller annat trädgårdsredskap (hacka, med mera). Mest lämpligt är dock att använda spade! Spadar använder vi två sorter. Den spetsiga – den lämpar sig för grävning i tunga och stenig jordar. . Den lämpar sig också för att gräva gropar vid plantering av fruktträd. Den andra spaden är den raka – lämplig för nedgrävning av stallgödsel och kompost, för arbete i lätta och medeltunga jordar. Är du finsmakare kan du också skaffa en grävgaffel, som underlättar arbetet vid sommargrävning av bäddar och vid rensning av jorden från kvickrot.

Vid grävning är det bra att följa den grundläggande arbetsgången. Vi gräver så att vi "skär av" jorden med spaden och vänder den. Det är för att de utlakade näringsämnena ska komma upp till ytan igen.

Mulchning är mycket viktig både för växterna och för att berika jorden. Den passar inte bara för bäddar, utan också kring fruktbuskar. Den håller kvar fukten. Inför vintern ska du dock ta bort mulchen från buskar och träd, så att möss inte håller till i den.

Kom ihåg att tålamod lönar sig. Genom grävning kan vi ständigt förbättra jorden. Göra den bördigare. Tillföra den näring, luft och fukt. Undvik inte heller gröngödsling. Den är kanske mer arbetskrävande, men jorden blir desto bördigare.

Mulchning

Mulchning används överallt där vi vill förhindra ogräsets tillväxt, förena ytan estetiskt, bevara en optimal fuktighet och värme i jorden. Den förhindrar också att jorden torkar ut och att en så kallad jordskorpa bildas. Den begränsar jorderosion.  Den skyddar rötterna hos växter mot frost och på våren mot för tidig utveckling vid förhöjda temperaturer. Den ökar den mikrobiella aktiviteten i jorden och tillför näring. Mulchning är en mycket utbredd metod inom jordbruk och trädgårdsodling.

Mulchning gör vi genom:

• att lägga ut ett högt lager material
• att täcka jordytan med folie eller textil

Mulchning kan också föra med sig svampväxt till trädgården. Det kan hända vid ett högt lager mulch. Vid dålig lagring. Vid användning av redan infekterad mulch med svampmycel.

Vid utläggning av halm kring fruktträd kan deras små rötter i det övre jordlagret breda ut sig. Vilket inte är önskvärt. Det kan också bli en förökning av sorkar och möss.

Vad vi mulchar med:

• bark
• flis och sågspån
• löv
• halm
• torv
• klippt gräs
• småsten och grus
• vävd och icke-vävd textil
• polypropenfolie
• och kombinationer av material

För att täcka en bädd med folie lämpar sig svart eller genomskinlig polyetenfolie. På detta sätt mulchar vi – intensifierar vi aktiviteten hos mikroorganismerna i jorden, ökar jordens uppvärmning, begränsar ogräsets tillväxt och ökar fuktighetsbevarandet.

Innan du lägger folien på bädden måste du jämna ut jorden väl och förbereda till exempel stenar eller ribbor för att tynga ner kanterna. Eventuellt kan vi använda galvaniserade hakar.

Dela artikeln med vänner på Facebook!

Författare: Hana Michalíková

Det kan intressera dig: Arbeten i januari