Januarisysslor i trädgården: beskärning av träd och vinterskydd

I korthet: I januari hör underhållsbeskärning (gallring av kronan) hemma på fruktträden, så länge temperaturen inte sjunker under -8 °C, samt mekaniskt och kemiskt skydd mot övervintrande skadedjur. På grönsakerna kontrollerar du den förvarade skörden och skyddar purjolök, svartrot eller rabarber mot frost, under andra halvan av januari kan man så tidig vitkål, savoykål och blomkål i lådor.

Januarisysslorna behöver du inte göra bara i januari, fördela dem gärna över hela vinterperioden och arbeta i trädgården när vädret är gynnsamt. Även på vintern finns det nämligen något att göra, från beskärning av fruktträd till planering av nästa säsong.

Beskärning av fruktträd

Beskärning av fruktträd kan göras under hela vintern, den bör vara klar före knoppsprickningen. Efter syfte skiljer vi tre sorters beskärning: formbeskärning av unga träd, underhållsbeskärning av träd i full bärighet och föryngringsbeskärning av träd som slutar växa och behöver ett uppsving. I januari gör vi främst underhållsbeskärning, så kallad gallring av kronan, och vi beskär inte om temperaturen sjunker under -8 °C.

Hur gallringsbeskärningen går till

Genom gallringsbeskärning skapar du en luftig och sund krona – du tar bort konkurrerande ledare, grenar som förtätar kronan, vattenskott och grenar som är sjuka eller skadade. På friskt växande träd behöver man inte göra gallringsbeskärning varje år, det rekommenderas vartannat år. Mer radikal gallring innebär dock förlust av en stor del av skörden under ett år. På vintern beskär vi kärnfrukt och bärbuskar, stenfrukter lämnar vi till senvintern. Större sår efter beskärning stryker du över med ympvax eller oljefärg, sår efter såg slätar du först till med en vass kniv.

Mekaniskt och kemiskt skydd av träd

Efter gallringsbeskärningen följer mekaniskt skydd: breda ut papper under trädet och ta med en stålborste eller skrapa bort gammal bark, lavar, mossor och kokonger samt monilia-mumier. Den avskrapade barken bränner du, den innehåller nämligen en rad övervintrande stadier av sjukdomar och skadedjur. Under viloperioden besprutas träd och buskar även mot övervintrande skadedjur som sköldlöss, bladlusägg eller larver av bladvecklare – preparat lämpade för vinterbesprutning skadar dock växternas gröna delar, använd dem därför bara på vintern, aldrig på senvintern.

Spindelkvalster och andra vinterproblem

I januari hittar du spindelkvalster främst på plommonträd och äppelträd, du känner igen dem på kolonier av gula eller röda ägg på barken. Bekämpa dem målinriktat, eftersom även några överlevande ägg räcker för att de ska föröka sig kraftigt igen under en varm och torr sommar. Träd som gnagts av harar eller kaniner behandlar du genast efter skadan – slätar sår med kniv och stryk över med ympvax, kraftigt gnagda grenar eller hela unga träd ersätter du. Om det på träden finns rimfrost tjockare än 10 mm, stötta de hotade grenarna så att du inte bryter dem vid ovarsam skakning.

Grönsaker i januari

Om det inte är frost kan du gräva färdigt ogrävda bäddar. Bäddar med spenat, purjolök eller svartrot täcker du med granris, vid stark kyla gräver du hellre upp svartrot och förvarar den i källaren i torv. Purjolök som lämnas kvar i trädgården är godare, rabarber täcker du med ett lager torv så att den skjuter tidigt på våren. Granska höstsådderna för att se om möss har skadat dem och kontrollera den förvarade rotfrukten i källaren, ruttna exemplar tar du bort. Uppgrävda tuvor av gräslök delar du, planterar i små krukor och flyttar in i värmen på köksfönstret, gradvis flyttar du in även små lökar och persilja för drivning.

Sådd i lådor och växtföljdsplan

Under andra halvan av januari kan du så utsäde av tidig vitkål, tidig savoykål eller tidig blomkål i lådor eller såskålar. Januari är också hög tid att bestämma vilka arter och i vilken mängd du ska odla i år, och göra upp en växtföljdsplan efter det. När du gör den ska du ta hänsyn till de olika arternas näringskrav och placera dem i växtföljdsår efter hur lång tid som gått sedan senaste gödslingen: krävande grönsaker som vitkål, sallat, purjolök, tomater eller gurkor hör hemma i första växtföljdsåret direkt efter gödsling, morötter, rädisor, lök eller rödbetor i andra året, bönor, ärtor och vitlök i tredje.

Planering och ogräs i början av säsongen

Januari är också tid att fundera över trädgårdens övergripande utformning – titta på vilka träd och buskar som trivs i omgivningen och överväg liknande arter eller deras förädlade former. Vid en stuga passar perenner, små lökväxter, buskrosor och prydnadsgräs kring en stor gräsyta, vid ett enfamiljshus räknar du med en uteplats i trädgården för sittplats. Innan trädgården på våren vaknar fullt är det bra att förbereda sig även på ogräs som snart börjar trivas – en översikt över de mest kända arterna och hur man blir av med dem hittar du i artikeln Bli av med djungeln i trädgården, ta kål på ogräset!.

Trädgården efter typ av tomt

Vid planering av trädgårdens utformning spelar det också roll vilken typ av tomt det gäller. En trädgård vid en stuga tål vanligen en stor, ofragmenterad yta av sunt grön gräsmatta, som du inte splittrar med grupper av buskar eller blommor mitt på ytan – dem placerar du hellre längs staketet i tomtens utkant. En trädgård vid ett enfamiljshus räknar däremot med att ungefär en tredjedel av ytan upptas av en så kallad boendeträdgård, alltså intima vrår för sittplats och familjens fritid. I ett koloniområde måste man dessutom följa områdets stadgar, som ofta avgör hur mycket plats grönsaker, bärbuskar och den prydnadsdel med blommor ska ta.

Varför planera trädgårdens utformning just på vintern

Vintermånaderna erbjuder, till skillnad från resten av året, gott om lugn för genomtänkta beslut, som under huvudsäsongen är svåra att fatta mellan andra brådskande arbeten på bädden. Om du i januari tar dig tid att gå igenom fotografier av trädgården från tidigare år, upptäcker du lättare ställen som långsiktigt inte fungerar, eller tvärtom sådana som förtjänar att utvidgas. Beslut som fattas i vinterplaneringens lugn visar sig dessutom vanligen vara mer genomtänkta än de som uppstår i hast mitt i vårens jäkt med sådd och plantering.

Vanliga frågor

Varför beskärs inte stenfrukter som persikoträd eller plommonträd i januari?

Stenfrukter är känsligare för frost och sjukdomar som tränger in i färska snittsår, därför skjuts deras beskärning upp till senvintern, då risken är mindre.

Hur känner jag igen spindelkvalster på träd på vintern?

På kolonier av små gula eller röda ägg på barken, oftast på plommonträd och äppelträd. Vid kraftigare förekomst hjälper målinriktad behandling, innan de förökar sig kraftigt.

Är det nödvändigt att göra upp en växtföljdsplan varje år?

Det är inte ett måste, men det hjälper till med rätt växtföljd och ett ekonomiskt utnyttjande av bäddarna beroende på hur länge sedan de senast gödslades.

Går det att i januari ännu gräva färdigt en bädd?

Ja, om det inte är frost och jorden inte är genomfrusen. Ogrävda bäddar är bättre att avsluta innan jorden fryser för en längre tid.

Varför ska man inte använda vinterbesprutning av träd på senvintern?

Preparat avsedda för vinterbesprutning skadar växternas gröna delar, därför används de bara under viloperioden, inte när träden börjar skjuta.

Källor

• ÚKZÚZ – Sorter, listor över rekommenderade sorter
• ÚKZÚZ – Utsäde och plantor

Uppdaterad: 10 oktober 2026