Vad betyder det när man säger II....
Fortsättning... på uppräkningen och förklaringen av trädgårdsbegrepp och andra mer eller mindre kända benämningar. Vi börjar med P. Om du vill läsa begreppen även i alfabetisk ordning uppåt från A – klicka också HÄR.
Knoppar – det är omvandlade blad som är täckta av fjäll. Knoppar delas in i bladknoppar och blandade knoppar. I bladknopparna finns bara blad. I blandade knoppar finns blad och blommor.
Torv – bildas genom anaerob nedbrytning av organiska ämnen. Det vill säga delar av växter som efter att ha dött sjunkit under vatten. Torv används för att förbättra jordens kvalitet. Torv bryts i torvmossar. Den hör till de värdefulla icke-levande naturtillgångarna. Torv är fattig på näring och ger sur jordreaktion.
Vinrankans skott – det är ett förvedlat årsskott hos vinranka. Om skottet växer ut från gammal stam kallar vi det ofruktbart. Om det växer på tvåårigt trä är det fruktbart skott. Skottet består av bark, led, öga, leddelar och rankor. Ögonen är anlag till nya årsskott.
Ympning – det är samma sak som förädling genom ympning. Vid ympning för vi över på grundstammen en del av ett ettårigt skott (ett så kallat ympris) med några knoppar.
Luftig rabatt – det är en rabatt som är anordnad så att grunden i rabatten utgörs av låga blommande växter. Det kan också vara låga prydnadsväxter med dekorativa blad. Och resten av rabatten utgörs av glest planterade högre växter. Det är alltså en blandning av lägre och högre växter.
Drivning – det är att få växter att växa under en period då de normalt vilar.
Planteringsmaterial – enkelt uttryckt kallar vi a) unga småplantor som odlats från frön för plantor och b) så kallar vi också de delar av växter som används för att föröka växter könlöst – såsom knölar, jordstammar, utlöpare, små lökar, sticklingar och andra.
Planteringsavstånd – är avståndet vid plantering mellan de enskilda plantorna. Och inte bara mellan plantorna, utan också mellan de enskilda raderna och även i raden. Förbandet kan vara i triangel eller i kvadrat. Trippelförband eller fyrdubbelt förband. Om vi sätter fler än en planta på samma ställe kallas det plantering i bon.
Hjärta – är antingen a) mitten på huvudsallat eller b) samlingen av unga outvecklade blad hos jordgubbar.
Städsegröna lövväxter – eleganta inslag i våra trädgårdar året runt. Hit hör till exempel: buxbom, rododendron, ljung, klockljung, murgröna, oxbär. Städsegröna lövväxter behöver ingen särskild skötsel. På hösten ska de vattnas ordentligt. De växer hela tiden och har ingen vintervila.
Spårämnen – till spårämnena hör järn, mangan, bor, zink, koppar och molybden. Spårämnen behöver växterna i alltid obetydliga mängder. Doseringen och halten i jorden går inte att uppskatta. Spårämnen ska aldrig tillsättas i koncentrerad form, det kan hända att du förgiftar växterna.
Revor – på jordgubbens revor bildas nya plantor. Här är revorna mycket viktiga.
Perenner – det är blommor som efter plantering växer på samma plats i flera år. Varje år efter att växtperioden avslutats dör den ovanjordiska delen. Den underjordiska delen består. Perenner är tacksamma växter. Rabatterna ser flera år fortfarande lika bra ut och är en prydnad för trädgården. Bland omtyckta perenner hör stenört (lat. Alyssum), akleja (Aquilegia), pion (Paeonia), prästkrage (Leucanthemum), primula (Primula), rudbeckia (Rudbeckia), aster (Aster), vintergröna (Vinca), riddarsporre (Delphinium) och andra. Bland de tacksamma perennerna hör naturligtvis stenpartiväxter.
Vattenskott – är kraftigt växande skott, för det mesta från gammalt trä. Vattenskott bildas vanligen ensidigt på övergödslade eller överåriga träd.
Utsädesmängd – är ett begrepp för den mängd utsäde som behövs för att så en bestämd yta.
Såbädd – det är en bädd för odling av plantor. Den bör bestå av mullrik jord med näring. Luckra jorden före sådd, eventuellt lätta upp den med flodsand. Bädden bör placeras i sol, skyddad från vind. Det är också lämpligt om den är skyddad från ytvatten. TIPS: förse såbädden med sidobrädor, då kan du lättare täcka och skugga den.
Toppning – det är att delvis korta av sidoskott under växternas växtperiod. Toppning gör vi efter det fjärde till femte bladet (skott med en längd på 20–25 cm)
Näring – är lösligt i markvattnet. Växterna tar från jorden dessa typer av näring – lättillgänglig, bunden och fast bunden. Lättillgänglig näring – växterna frigör ur jorden med ämnen som utsöndras av rötterna. De tar genast upp den ur jorden. Bunden näring – den frigörs först efter fullständig nedbrytning av organiskt material. Fast bunden näring – den är inte tillgänglig för växterna, den frigörs först efter vittring av berget. Den näring som växterna tar upp återför vi till jorden med organiska eller konstgjorda gödselmedel.
Vilka begrepp intresserade dig mest? Kände du till alla? Dela med vänner på Facebook!
Författare: Hana Michalíková,