Kort sagt: Guava (Psidium guajava) är lätt att dra upp från frön: lägg dem i ljummet vatten i 24 timmar, tryck ned dem ca 1 cm i substratet och låt dem gro vid 20–25 °C. Plantorna kan ge frukt redan andra året. Över vintern trivs den i ett svalare rum vid omkring 15 °C med minskad vattning.
| Blötläggning av fröna | 24 timmar i ljummet vatten |
|---|---|
| Såddjup | ca 1 cm |
| Groningstemperatur | 20–25 °C |
| Första frukterna | andra året efter sådd |
| Övervintring | omkring 15 °C, minskad vattning |
| Gödsling | minst 1 gång per 14 dagar med flytande gödsel |
Guava – exotisk frukt
Guava (lat. Psidium guajava) tillhör familjen myrtenväxter (lat. Myrtaceae), släktet Psidium. Det är en exotisk växt som växer i tropiska och subtropiska områden. Dess huvudsakliga hemland är Sydamerika och Centralamerika (Mexiko), där den är en mycket omtyckt frukt. Därifrån spreds odlingen till Indien och Medelhavsområdet. Nu odlas den rikligt i tropiska och subtropiska områden över hela världen.
Frukterna av guava kan vara stora som en aprikos eller som en grapefrukt. Olika sorter har olika färg på fruktköttet, från vitt via rosa till rött. Vissa frukter har också röd yta. Mest utbredd är dock guava med grön yta och vitt fruktkött. Fruktköttet är saftigt och har en tydlig doft. Fruktens yta är slät till knölig. Den kan vara glänsande eller täckt av tydliga prickar.
Guava trivs bäst på höjder omkring och upp till 1 500 m ö.h. och där nattemperaturen inte sjunker under 10 °C. Den tål också höga temperaturer och torka som förekommer i Indien. Den är känslig under regnperioder, som kan försämra fruktens kvalitet. Den tål dåligt kraftig frost, som kan svedda hela växten.
Guava är en städsegrön buske eller ett lägre träd. I det vilda blir den upp till 8 m hög. Trädets bark är mörkröd och lossnar lätt från stammen. Den har mörkgröna, styva blad som är elliptiska till äggformade och 5–15 cm långa. Blommorna är vita, med fem kronblad och många ståndare. Blommorna pollineras av insekter och ger mycket god smak åt honung. Frukterna av guava har klotformad till päronformad form. Därav namnet päronguava. Den kallas päron också i Turkiet och de arabiska länderna. I Karibien är den känd under namnet guavaäpple. Frukterna innehåller en liten mängd hårda frön.
Så odlar du guava
Guava är lätt att dra upp från frön. Den är en mycket lämplig och fruktbärande exotisk växt för odling i krukor och behållare. Till en början tar plantan sin tid och dess tillväxt är mycket långsam, men snart tar den fart och sträcker sig inom några månader ur krukan.
TIPS: Guava trivs i tyngre lerjord, men också i mycket lätt sandjord. I det vilda växer kvalitetsguava vid flodstränder. Vissa äldre träd kan tillfälligt klara temperaturer ned till –4 °C, men de får inte utsättas för dem under längre tid.
För sådd av guava förbereder du ett miniväxthus eller en kruka som du täcker med till exempel en avklippt halv PET-flaska. I botten fyller du substrat avsett för sådd av frön. Du kan också använda sand eller lecakulor, i vilka du lättare ser groningsförloppet. Fröna av guava lägger du i förväg i ljummet vatten i 24 timmar. Sedan torkar du dem och låter dem vila. De torra fröna trycker du ca 1 cm under ytan av det förberedda substratet. Låt fröna gro vid rumstemperatur, optimalt mellan 20 och 25 °C. Om du låter guavan gro under vintermånaderna, ställ miniväxthuset på elementet eller täck plantan.
De uppdragna plantorna ger frukt redan andra året efter sådd. Då kan de vara högre än 1 m.
Guava trivs bra som rumsväxt. Den trivs också bra i växthus. Om du bestämmer dig för att odla den utomhus måste den härdas. Då trivs den bättre under sommarmånaderna och sommarnätterna. Under vintermånaderna rekommenderar vi att flytta den till ett svalare rum med en temperatur på omkring 15 °C och minska vattningen. Guava omplanteras varje år.
Vattning passar guava bäst när den är regelbunden. I avstådd vatten kan du tillsätta lite svart te. Gödsla växten regelbundet, minst 1 gång per 14 dagar med flytande gödsel. Vid omplantering ger du den näringsrik jord. Som dräneringslager av sand i botten av krukan kan du lägga till exempel torv.
Bonsai: Guava blir nu mycket populär inom formning av bonsai. Särskilt i Indien och Östasien. De små miniatyriserade bladen är dekorativa och hela växten ser mycket vacker ut. Bonsai ger guavafrukter som är 1–1,5 cm stora.
Guava har en tendens att sträcka sig upp på en dominerande gren. Genom att toppa eller nypa nya skott får du den att grena sig. Om grenarna ännu är för tunna är det bra att binda ihop dem med bastsnöre.
Guava förekommer i flera olika sorter. Mest känd är päronguava (lat. Psidium guajava). Bland andra arter finns till exempel Chittidar – typisk med mycket söt smak på fruktköttet och tydliga röda prickar på fruktens yta. Sorten Hafshi har mycket tunt skal och frukterna är medelstora. Dessa träd är ofta mycket givande. Sorten Harijha har medelstora frukter i gulgrön färg och en gles krona. Frukterna av sorten Sebia är rosa och denna sort tål även lägre temperaturer. Det finns också sorter utan kärnor (frön), sorter som enbart är dekorativa och mycket produktiva sorter, till exempel sorten Allahabad Surkha – där träden ger upp till 120 kg frukt.
Hur smakar guava?
Guava har en len smak av fikon och päron. För någon kan den påminna om en kombination av jordgubbar och päron. Fruktköttet har en geléartad struktur. Omogna frukter är ljusgröna, mogna frukter känner du igen på att de har halmgul färg. Fruktens doft är oftast mildare än hos citroner. Guava har en typisk syrlig smak som orsakas av ett litet innehåll av organiska syror – citronsyra och äppelsyra. Frukten innehåller bland annat kalium, kalcium, fosfor, magnesium och järn. Av spårämnen innehåller frukterna koppar, zink och mangan. Frukterna av guava innehåller en stor andel socker – ungefär 15 %. Guavans frön är rika på fibrer.
Frukterna av guava smakar inte bara människor, de är en viktig del av födan för vissa däggdjur och fåglar. Genom att äta dem hjälper de till att sprida fröna i det vilda. På Hawaii tillagas på stammar – ved – av guava grillat kött och fisk. I USA ordnas till och med grillningstävlingar just på ved från guava. I Mexiko grillar man också på blad från detta träd. Guava är en frukt som tål transport till Europa dåligt. Den som har smakat denna utmärkta frukt på en exotisk semester kan berätta. Den som vill smaka kan gärna pröva sin odlingskonst.
Växten guava används i många olika schampon för sin doft. Blandad med socker används den i glass och konserver. I Latinamerika är den efter apelsinerna den mest omtyckta och mest utbredda frukten. Som tilltugg bakas guavafrukter i aska. Frukterna av guava är avsedda att ätas snabbt, helst samma dag som de skördas från trädet. Frukterna bearbetas till guavajuice, som tack vare sin naturliga arom tillsätts i fruktjuicer och drycker.
Skivade frukter av guava kan vi lägga i frukt- och grönsakssallader. Bitar av guava, eller hela pressade frukter, tillsätter vi i lätta ugnsfria kvargtårtor, där deras uppfriskande söta smak framhävs.
Glöm inte att dela artikeln med dina vänner!
Författare: Hana Michalíková
Du kanske också är intresserad av: Dillenia indica – elefantäpple