Hur man odlar frisk och snygg morot

Kort sagt: Morötter sås 1–2 cm djupt med cirka 15 cm radavstånd, tidiga sorter redan i mars eller april. Fröna gror långsamt, omkring 3 veckor, eftersom de innehåller kumarin. Plantan tål frost ner till -5 °C och trivs bäst vid ungefär 16 °C dagtid i lätt, sandig och humusrik jord utan stenar.

Morot (lat. Daucus carota) är en mycket känd och utbredd rotfrukt. Moroten räknas bland världens äldsta kulturväxter. Den har varit känd sedan antiken, då man rekommenderade att använda den för att förbättra matsmältningen och förbättra humöret. Vetenskaplig forskning har visat att genom konsumtion av morötter stärks vävnaderna i människokroppen, vilket gör dem mindre mottagliga för cancercellstillväxt.

Moroten är en av världens äldsta växter och grönsaker

Morotens ursprungliga hemland är den södra delen av Asien,områdena kring Afghanistan, Pakistan och Iran, där man fortfarande idag kan hitta vilt växande former av denna kända grönsak. Den var en känd grönsak under antiken, men i en annan form än vi känner den idag. Moroten som grekerna och romarna använde hade tunna långa rötter med gul färg och en stark arom. Under 1100-talet förde araberna asiatiska röda morötter till Medelhavsområdet och senare, omkring 1400-talet, spred den sig till Frankrike och Nederländerna, där man började korsa dem med gula europeiska typer.

På 1600-talet utvecklades i Holland genom selektion en typ av förädlade orange morötter med trubbig ända och utmärkt smak, som skapades till ära för härskaren Vilhelm I av Orange. Just denna så kallade nationella morot stärkte holländarna i deras kamp för självständighet från Spanien. För närvarande odlas mest morötter i Europa, Asien och Nordamerika. Till oss kom den troligen från Frankrike.

Även i våra breddgrader kan vi hitta vilda former av morötter längs vägar, på ängar eller på våtmarker. I våra trädgårdar odlar vi endast förädlade sorter av morötter.

Odling av morötter klarar vem som helst

Morot, lat. Daucus carota, är en köldsäker tvåårig växt. Den tillhör familjen morots- eller flockblommiga växter (lat. Apiaceae). Hos oss odlas den dock som ettårig grönsak. Under första året bildar den rot och blad, under det andra blommar den och ger frön.

Morötter för tidig skörd sår vi på rabatten redan i mars, eventuellt i april, senare sorter av morötter planterar vi vid övergången mellan våren och sommaren.

Den växer bra i tung djup jord rik på kalcium. Om vi vill uppnå dess vackra intensiva och mättade färg måste vi odla den i lätta sandiga jordar med högre humusinnehåll. Tung kalkhaltig jord med överskott av fukt orsakar hos morotsplantan en ljusare färg på dess rot. I stenig jord deformeras den växande moroten, därför är det bra att plocka bort mindre och större stenar från raderna före själva planteringen.

Moroten är frosttålig ner till -5 °C. Morotsfrön sår vi på rabatten till 1-2 cm djup, med ett inbördes avstånd på ca 15 cm (radavstånd) först när markfrosten är över och lufttemperaturen under dagen i genomsnitt når minst 7 °C. Idealtemperaturen för odling av morötter är i genomsnitt 16 °C under dagen. Vid tätare sådd av fröer växer växterna inte tillräckligt stor och tjock rot på grund av platsbrist.

Moröttsfrön gror tidigast 3 veckor efter sådd. Moröttsfrön innehåller ämnen som kallas kumarin, som förhindrar ogräsgroning och på så sätt säkrar morotsplantans livsutrymme. Kumarin är också ansvarigt för frönas mycket långsamma groning. Vid sådd av moröttsfrön ser vi till att moroten grannar med lökväxter, tomater, rädisor, ärtor eller sockermajs. Den trivs absolut inte med selleri.

Efter behov hackar vi morotslandet, renser ogräs och gödslar eventuellt. Vi vattnar också moroten regelbundet, men ser till att inte övervattna. Karotenoider bildas i moroten vid temperaturer mellan 15 - 21 °C.

Hur ser en frisk morot ut?

På morotsrötterna känner vi igen den så kallade märgcylindern, som vi i folkmun också kallar hjärtat, vidare kambiumskiktet och barkskiktet. En idealisk rot ser ut så att den har en svag märgcylinder, ett omärkligt kambiumskikt och en bred barkdel med jämn struktur. Enligt rotens längd skiljer vi på kort, medellång och lång morot. Medellånga och långa morotsvarianter är avsedda för vinterförvaring. Enligt rotens avslutning skiljer vi på kultivarer som är spetsiga eller trubbiga. Morotsrötter kan ha olika färger, från vitvit, via gul, orange, röd till lila. Denna färgning av morotsroten orsakas av klorofyll, gul antoxantin, blåröd antocyanin eller orangeröda karotenoider.

Vi delar in morötter enligt roten i 5 typer:

• Klotformad morot - Mycket tidig, används för vårdrivning. Hit hör t.ex. Parisisk morot.

• Kort, konisk, trubbigt avslutad morot - Hit hör fin tidig morot avsedd för drivning för odling på friland. Hit hör sorter som Chantenay, Lyonska och liknande.

• Lång, tenformad morot - Det är en tidig till halvtidig ädel sort relativt krävande för odling och för jordkvalitet.

• Cylindrisk, trubbigt avslutad morot - Det är en ädel tidig till halvtidig morot, relativt krävande för odling, främst för jordkvalitet. Dit hör sorter som t.ex. Delícia, Karoten, Olympia, Rubin och andra.

• Långa, koniska, trubbigt avslutade morötter - De är en övergång mellan cylindriska morötter och långa morötter. Hit räknar vi tidiga morötter, högpresterande lagringsmorötter. Hit hör sorter som t.ex. Stupická halvlång, Larosa och liknande.

Hur man lagrar morötter och andra rotfrukter

Tidiga morötsorter skördas från maj till juli och sena sorter först på hösten. Innan huvudskörden bör morotsrötterna inte exponeras, eftersom de då kan angripas av skadedjur. Bland skadedjuren angrips den oftast av svart röta, vilket visar sig genom att det uppstår svarta slemiga fläckar på roten. Dessutom angrips den av morotsbladloppa och bladlöss (Produkter mot bladlöss hittar du i e-handeln HÄR). Morötter avsedda för lagring skördas engångsvis, ju tidigare desto bätttre.

Vid torrt väder kan moroten bli föda för skadedjur, vid regnigt väder kan däremot roten spricka. Vi skördar morötter genom att rengöra roten från grov jord och skär av blastens topp på cirka 10 cm höjd. Sedan placerar vi dem i en låda och lägger dem i lager så att huvud och spets ligger bredvid varandra. Vi separerar de enskilda lagren från varandra med ett lager av en blandning av torv och sand eller torr jord. Slutligen täcker vi morotshögen, helst med halm eller hö.

Morötter är en rik källa till vitaminer

Morotens biologiska värde är högt. Morötter innehåller vitaminerna B1, B2, D, E, K och mineraler som kalcium, magnesium, zink, kalium, järn och jod. Samtidigt innehåller den fibrer, glukos, lecitin och spårämnen som t.ex. selen.

Morotens läckra smak säkerställs av kolhydrater, vars halt gradvis minskar under tillväxt och mognad. Unga morötter är rikare på socker, proteiner och innehåller mindre fibrer än mogna rötter. Den viktigaste beståndsdelen i moroten är betakaroten, 100 g morötter innehåller 12,59 mg betakaroten. Det speciella betakarotenet skyddar organismen, skyddar hjärta och kärl, har antiinflammatoriska effekter och bromsar organismens åldringsprocess.

Inom naturmedicinen rekommenderas regelbunden konsumtion av morötter vid sjukdomar i matsmältningsorganen, hepatit (i folkmun driver ut maskar från tarmarna), tarminflammation, vid förstoppning, vid lung- och bukspottkörtelcancer, mot nervositet och vid astma. Dess konsumtion ökar vår organisms motståndskraft, förbättrar synen - framför allt nattblindhet, ser till att ögats näthinna fungerar korrekt, stödjer tillväxt och utveckling hos barn, påskyndar läkning av slemhinnor och sår.

Förr i tiden användes morötter för att läka sår genom att skära moroten i skivor och placera dem i omedelbar närhet av såret, dock inte i själva såret, utan i dess omgivning. På detta sätt förebyggde människor inflammatoriska processer vid små och medelstora skador. Denna metod kan vi också använda på hud som har utsatts för överdrivet solljus, moroten lugnar irriterad hud.

Morot är en grundläggande grönsak i varje kök

Morot hör till de "medicinska grönsakerna." Vi konsumerar den rå som en del av grönsallader, pålägg, tillbehör och efter värmebehandling (ångkokt) som en del av olika rätter. På grund av de hårda cellväggarna i råa morötter kan vår kropp endast omvandla en fjärdedel av betakarotenet till A-vitamin, därför är det lämpligast att värmebehandla moroten tillsammans med fett. Det är känt att den kan innehålla giftiga ämnen, som vi blir av med genom att skrapa moroten och skära av dess övre del (toppen).

Morotsjuice avgiftar levern

Vi förbereder juice av morötter genom att skära ett halvt kilo rensade råa morötter i skivor och lägga dem i en tryckkokare. Vi häller 500 ml vatten över dem och tillsätter en tesked olja; vi kokar hela blandningen i 30 minuter. Vi mixar den tillagade moroten, tillsätter ytterligare 5 liter vatten, 3 matskedar honung och en matsked citronsyra. Vi häller den färska och varma morotsjuicen i rena flaskor, stänger dem ordentligt och placerar dem på en sval plats efter avsvalning.

Hemlagad grönsaksbuljong

För att tillaga hemlagad grönsaksbuljong behöver vi dessa råvaror: 1 kg morötter, 1 kg persilja, 0,5 kg kålrabbi, 0,5 kg selleri, 0,5 kg lök, 2 nävar persilja, 2 nävar libbsticka och 1 kg salt. Vi maler alla sorters färska grönsaker i en köttkvarn och blandar den malda blandningen med salt.

Vi sprider den förberedda blandningen på 4-5 bakplåtar och torkar den. Torkningen tar cirka 3-4 dagar. I den torkade blandningen tillsätter vi libbsticka och persilja, som vi också tidigare malt i köttkvarn. Vi använder buljongen för att tillaga soppor, för tillagning och kryddning av kött och i själva pålägg.

Morotsgodis för småttingar

Vi river valfri mängd morötter och äpplen i förhållandet 1:1. Till den förberedda blandningen tillsätter vi färsk ananas (ellerananaskompott), torkade russin och tranbär. Vi smaksätter godsaken med citron- eller apelsinjuice.

Morot (lat. Daucus carota) är den mest populära och mest odlade grönsaken överhuvudtaget. Om vi vill odla tidig morot planterar vi den på odlingsbädden redan under mars, senast i april. Fröna gror länge, cirka 3 veckor. Detta beror på ämnen som de innehåller - kumariner. Du kan konsumera moroten färsk eller till exempel ångkokt.

Vi renser, hackar och vattnar vid behov odlingsbädden med morötter regelbundet. Vi delar in morötter i baby-morötter, som är tidiga och runda morötter med fin massa. Sena morötter är stora och typiskt spetsiga. Morötterna används för att smaksätta mat, som en del av sallader eller som tillbehör till måltider. Samtidigt räknar vi den till medicinska växter främst på grund av dess egenskaper, den stärker immunsystemet, hjälper vid tarmsjukdomar, gulsot, vid undernäring och allmän rekonvalescens av organismen. Sist men inte minst förbättrar den synen och säkerställer tack vare sitt innehåll näthinnas korrekta funktion.

Intressant fakta till sist

Det har beräknats att varje människa bör äta 9 kg morötter per år. Enligt publicerad statistik från Forskningsinstitutet för jordbruks- och livsmedelsekonomi år 2006 konsumerade varje tjeck i genomsnitt 9,4 kg morötter. I Sverige motsvarar den årliga konsumtionen 6,6 kg morötter per person och morötter hör till de mest odlade grönsakerna i landet.