Blåklint prydar även din trädgård

Kort sagt: Blåklint (Centaurea) är lättodlad och trivs i sol eller lätt skugga i näringsrik, väldränerad jord med tillräckligt kalcium. Ettåriga arter sås direkt i rader med 25–30 cm avstånd i mars–april, när temperaturen når cirka 10 °C. Fleråriga arter som bergklint håller i många år.

Klintarter (lat. Centaurea) tillhör familjen korgblommiga växter (lat. Asteraceae). Under benämningen klintart tänker nog de flesta på de blå blommorna som tillsammans med vallmo kantar sädesfälten. I trädgården kan du dock odla, förutom klassiska blå åkerklintarter (lat. Centaurea cyanus), även lila, rosa eller vitvita exemplar.

Klintartarter

En mycket intressant blomma är kejsarklintart (lat. Centaurea imperialis). Dess blommor är robusta, fyllda och kan ha olika färger – vita, gula, lila. Kejsarklintarten kan växa upp till 80 cm högt. Stjälkarna växer snabbt, är upprätta och kraftigt förgrenade. Bladen har en lansettlik, smal form och deras färg är grågrön. En mångfärgad grupp av dessa klintarter gör sig bra i varje rabatt. Kejsarklintarten är lämplig för snitt och håller sig upp till 10 dagar i vas. Eftersom det handlar om en ettårig växt krävs årlig sådd, helst direkt i rabatten. Förkultiverande plantor har nämligen en tendens att falla omkull.

En lite annorlunda klintart är storblommig klintart (lat. Centaurea macrocephala), som blommar med stora gula blommor och till skillnad från klassiska klintarter är flerårig. Den kan framgångsrikt odlas även av absoluta nybörjare eftersom den är helt okänslig. Den trivs i direkt solljus i torrare genomsläppliga lersandiga trädgårdsjordar. Under idealiska förhållanden kan den växa upp till cirka 120 cm högt. Storblommig klintart blommar redan under första odlingsåret. Det finns också blåklint, ängsklint, åkerklint och trädgårdsklint.

En annan flerårig klintart är bergsklint (lat. Centaurea montana), som växer vilt i föralpina och alpina områden på ängar och vid skogskanter. Ibland odlas den dock även som prydnad i trädgården. Bergsklinten växer 30–60 cm högt. Bladen är avlånga, på undersidan spindelvävsludna. Blommornas kantstrålor har blå färg, de inre är lila. Bergsklinten blommar från maj till september. Om du beskär växten direkt efter blomningen blommar den snart igen. Bergsklinten och dess två underarter är lagskyddade, så förstör dem inte i naturen utan odla dem endast från köpta frön.

Odling av blåklint

Blåklinter är mycket lättodlade, därför kan även en nybörjare plantera dem i sin trädgård. Vissa blåklinter är fleråriga, andra är ettåriga, men deras odling är i princip densamma. Fleråriga arter håller i många år, ettåriga måste sås om varje år. Blåklinter kräver en solig växtplats, men tål även lätt skuggning. Jorden bör vara rik på näringsämnen, väldränerad med tillräckligt kalcium. Efter en varm sommardag uppskattar blåklinter några droppar vatten. Regelbunden gödsling är inte nödvändig, men om du ibland tillsätter lite gödsel i vattningen skadar det inte växterna. Blåklinter blir ofta en prydnad i vaser, vissa arter lämpar sig även för torkning. Blåklint torkas i mörker, i en väl ventilerad miljö. Blåklintblommor som inte plockats till vas eller för torkning bör tas bort så snart som möjligt efter blomningen, så att de inte onödigt tär på växten.

Blåklinter sås direkt i rader på cirka 25–30 cm avstånd från varandra. Sådd utförs i mars till april, när temperaturen når cirka 10 °C. Storblommig blåklint kan förkultureras. Sådd av frön utförs då i mars och april i såkärl, själva utplanteringen på rabatten är möjlig cirka i maj till juli. Idealiskt plantavstånd för storblommig blåklint är cirka 50 x 50 cm.

Användning av åkerblåklint

Av torkade blommor från åkerblåklint kokas avkok, som används till omslag för trötta ögon. De kan även användas vid inflammation i ögonens bindhinnan. Avkok från blåklint har desinficerande effekt och verkar starkt diuretiskt.

Intressant fakta: Det blå färgämnet från åkerblåklintens blommor var en gång huvudingrediensen i bläck.