Anis - En Mångsidig Krydda för Kök och Hälsa

Anis är en ettårig, lättodlad ört som har hittat sin plats i köket, särskilt i varmare klimat. Den har en söt smak och är även lämplig för personer med matsmältningsproblem.

Odlingsegenskaper

Anis är en ettårig ört som trivs i soliga lägen och väldränerad jord. Växten är relativt lättskött och ställer inga stora krav på odlaren. Den kan odlas både i trädgården och i krukor, vilket gör den perfekt för både erfarna trädgårdsmästare och nybörjare.

Användning i Köket

Anis är känd för sin karakteristiska sötaktiga smak som påminner om lakrits. Fröna används traditionellt i:

  • Bakning av bröd och kakor
  • Kryddning av kött- och fiskrätter
  • Tillverkning av likörer och snaps
  • Teblandningar

Hälsofördelar

Anis har använts i århundraden som ett naturligt hjälpmedel vid matsmältningsbesvär. Växten är särskilt uppskattad för sina:

  • Matsmältningsfrämjande egenskaper
  • Kramplösande effekter
  • Förmåga att lindra uppblåsthet
  • Positiva effekter vid magbesvär

Denna mångsidiga ört är ett utmärkt val för dem som vill kombinera kulinariska upplevelser med naturliga hälsofördelar i sin trädgård.

Kort sagt: Anis (Pimpinella anisum) är en ettårig ört på 30-60 cm som traditionellt används vid matsmältningsbesvär och för att lösa slem i luftvägarna. Fröna gror på 16-20 dagar och skördas i augusti-september. Te bereds med en halv kaffesked frön på 250 ml kokande vatten, som får dra i 10 minuter.

Höjd och livslängd30-60 cm, ettårig ört i familjen flockblommiga
SåddFörkultivering mars-april, utsådd när lufttemperaturen håller 7-8 °C, oftast i april
Grobarningstid16-20 dagar
BlomningVita blommor i flockar, juni-augusti
Skörd och torkningAugusti-september, när 2/3 av fröna är gråaktiga; torkas i knippen 2-3 veckor
TeHalv kaffesked frön på 250 ml kokande vatten, dra 10 minuter, 2-3 gånger dagligen

Anis (lat. Pimpinella anisum) är en krydda och ört som doftar underbart och smakar gott. Den har uttalade läkande egenskaper, stödjer matsmältningen och löser upp slem i luftvägarna. Den har en orientalisk doft och anis är ett karaktäristiskt inslag i det kinesiska och indiska köket.

Redan i antiken ansågs anis vara en mångsidig växt. I Egypten användes den vid spådomskonst, tillsattes i rökelser och blev ett nygift pars växt, troligen på grund av dess afrodisiakala effekter. Människor använde den för att bota nästan alla sjukdomar samt i blandningar med andra kryddor för att smaksätta mat. Anisväxten användes som motgift vid stick från giftiga insekter och djur. Efter en kraftig middag i ett romerskt hem serverades aniskakor för att stödja matsmältningen. Under medeltiden fick anis beteckningen universalmedicin. Den spred sig snabbt till många köksträdgårdar och var mest populär i England. Än idag tuggar indier anis för att fräscha upp andedräkten. Inom folklig läkekonst ansågs den också vara en växt som bevarar ett ungdomligt utseende och ökar fruktbarheten.

Anisväxten kommer ursprungligen från Egypten och spreds och odlades framför allt i Medelhavsområdet. För närvarande räknas Indien, Turkiet och Spanien till de största odlarna.

Anisens folkliga namn inkluderar olika varianter. Det botaniska namnet är anis. I Sverige är den också känd under namnet vanlig anis.

Odling av anis

Anis (lat. Pimpinella anisum) är en ettårig växt som blir 30-60 cm hög. Den tillhör familjen flockblommiga (lat. Apiaceae). Anis odlas från frön som vi förkultiverare i växthus i mars-april. Växten tål inte frost. Utsådd av frön i odlingsbädden görs när frosten har upphört och lufttemperaturen når 7-8°C flera dagar i rad; oftast är detta i april, men marknära frost skadar inte anis. Fröna gror på 16-20 dagar. För odlingen är lätt lera-sandig jord med tillräckligt kalcium lämplig. Den ideala platsen är en solig plats väl skyddad mot vind.

Anisväxten bildar först en rosett av markblad och skjuter senare upp blomma. Den har en förgrenad stjälk som är rak. Från den växer nedre hjärtformade blad, högre upp bildas tretaliga fjäderlika blad. Under växtsäsongen är det lämpligt att vattna anisplantorna väl och rensa odlingsbädden från ogräs. Den blommar med vita blommor som är samlade i flockar och blommar under perioden juni till augusti. Anisblommorna är mycket aromatiska och avskräcker insekter.

Tips: Under frömognadsperioden är en stor mängd ljus viktigt för växten.

Vi skördar anisfrön under augusti - september. Den bästa tiden för skörd är augusti - september, när växten har en gulbrun färg och 2/3 av fröna har en gråaktig färg. Vi skär av hela plantan som vi låter torka i knippen i 2-3 veckor. Därefter skakar vi ut fröna. Vi förvarar dem i väl förslutna behållare som skyddar fröna mot fukt.

Anis hjälper mot hosta och är bra för matsmältningen

Anis hjälper vid behandling av andningsvägarna, minskar slem i luftrören och underlättar hostningen. Den hjälper vid astma, stöder matsmältningen, avlägsnar gasbildning och aptitlöshet. Från matsmältningskanalen avlägsnar den ruttnings- och jästprocesser. Tillsammans med kummin, koriander och fänkål är anis lämplig även för ammande mammor, eftersom den främjar produktionen av modersmjölk. Användning av anis rekommenderas särskilt för rökare, speciellt vid rökavvänjning.

Av anis bereder vi te: till 250 ml kokande vatten tillsätter vi en halv kaffeked anisfrön. Vi låter blandningen dra i 10 minuter och silar sedan. Teet serveras 2-3 gånger dagligen. Det har en avslappnande effekt och hjälper även vid sömnlöshet.

Anis innehåller 0,3% eterisk olja, spondin, isobergapten, pimpinellin, umbelliferon, saponin, pektin, hartser, garvämnen, socker, kalium- och kalciumsalter och andra ämnen.

Anis är ett välkänt brödfrö i köket

Anisfrön doftar behagligt, är lite söta och påminner om lakrits i smaken. Vi smaksätter med dem t.ex. soppor, såser, fläskkött, kokta och stekta fiskar, potatis, sallader och andra rätter. Det är en krydda för bröd, kakor och bakverk. Det är en karaktäristisk ört för kinesiskt och indiskt kök.

Anis är en ettårig ört som når en höjd på 60 cm. Vi odlar den från frön, bäst är att förså den i bänk. Den blommar med aromatiska vita blommor från juni till augusti. Den bildar gråbruna fruktdubbelnötter. Den är en effektiv ört och krydda. Den verkar som spasmolytikum, diuretikum, expektorans, laktagogum och stomachikum. I köket är anis lämplig för beredning av ostpålägg, alternativt kan vi dekorera sallader med blommorna. Den har en sötaktig smak, därför tillsätter vi anis även i pepparkakor, biskopsbröd eller vanligt bröd. I Frankrike bereder man av den den kända likören anisette, som serveras som medel för "god matsmältning" efter måltiden.

Vi behöver ditt samtycke till att använda cookies så att vi bland annat kan visa dig information som är relevant för dina intressen.