Vacker johannesört som naturligt antidepressivum

Kort sagt: Johannesört (Hypericum perforatum) är en flerårig ört som blir 50-60 cm hög och blommar gult från maj till augusti. Den används traditionellt som stöd vid nedstämdhet, oro och sömnproblem, samt utvärtes vid sår och brännskador. Teet bryggs på 1 tesked per 250 ml kokande vatten i 10 minuter, 3 gånger dagligen. Undvik långvarigt solljus under användning.

Johannesört (lat. Hypericum perforatum) är en mycket känd medicinalväxt med ett brett användningsområde. Johannesört var känd redan av människor i antiken; både greker och romare trodde att just johannesört skrämde bort onda andar, därför hängde de en knippe av växten ovanför hemaltaren. Johannesört användes också för att skrämma bort åska och eld. Redan Paracelsus kallade den för världens bästa växtbaserade medicin.

Bevarade uppteckningar nämner johannesört i Dioskorides verk, där den förekommer som en ört för behandling av brännskador och ischias. Enligt en känd legend härleds dess namn från martyren Johannes Döparens namn. Vid hans avrättning rann Johannes blod ner på de gula johannesörtsblommorna, därför, när vi idag skär upp växten, rinner röd saft ur den. Bland folk är den också känd under namnet Johannesblod eller johannesörten. En omnämnande av johannesört finns redan i den äldsta bevarade farmakopén inom klostermedicin; i Lorsch-farmakopén, som säger att " johannesört rekommenderas mot tungsinne." Vid övergången mellan medeltiden och den nya tiden var den den främsta örten för utdrivning av djävulen, därför kallades den fuga daemonum, alltså demonernas eller djävlarnas flykt.

I traditionell kinesisk medicin ges den vid akut hepatit, inflammation i blindtarmen och till och med vid ormbett.

Johannesört hittar vi i torra jordar vid vägkanter, på betesmarker, ängar, buskage och på gräsbevuxna platser. Den odlas målinriktat på olika kontinenter, i Europa är det Ungern, i södra Afrika, på Nya Zeeland och på andra platser.

Bland utbredda folkliga namn på johannesört finns klocka, trollkarl, älskling, johannesört, ring, Guds Moders rot och Jungfru Marias blomma. Det latinska namnet på johannesört betyder genomhålad. Kanske därför känner vi den under namnet Johannesört. I England är namnet St. John's Wort utbrett.

Odling av johannesört

Johannesört (lat. Hypericum perforatum) är en flerårig ört, som tillhör familjen johannesörtsväxter (lat. Hypericaceae). Den når en höjd på 50-60cm. Den trivs väl på solig eller skuggig plats, i genomsläpplig jord. Den har en lång upprätt stjälk som förgrenar sig uppåt. Stjälken är vid genomskärning rund, lätt tillplattad och vi hittar också 2 vingkanter på den. Dess blad är sessila, 1-3cm långa. När man tittar på bladen mot ljuset ser de prickiga ut, vilket orsakas av körtlar med eterisk olja, som är placerade i bladens mesofyll. Johannesörtens blommor bildar ett cymöst blomställning, som vi kan se under perioden maj - augusti. Blommorna är intensivt gula.

Enligt folktraditioner plockas johannesört under midsommarnatten. Månljuset sägs förstärka växtens läkande egenskaper och ge makt att trolla fram kärlek.

Johannesört är ett naturligt antidepressivt medel

Äkta johannesört är lugnande för nerverna, diuretisk, gallsekretionsfrämjande och lätt antiseptisk. Den verkar effektivt även mot virus, bakterier och svampar. Vi använder den vid lever- och gallblåsesjukdomar, vid inflammation i venerna, vid urinvägsinflammation, vid olika gynekologiska inflammationer, för att stödja behandlingen av Bechterews sjukdom och vid multipel skleros. Den påverkar ämnesomsättningen mycket positivt och påverkar nervfunktionen gynnsamt. Den påverkar även människans psyke positivt och ger stöd vid ångesttillstånd och sömnlöshet. Säsongsmässigt kan vi använda johannesört vid vinterdepression, vårtrött het, själslig smärta och under klimakteriet. Johannesört används också för behandling av sår, brännskador, kontusioner, hudulcerationer och svampinfektioner. Den används oftast som munsköljning. Den tillhör de fotodynamiska växterna som orsakar fotoallergier, vilket innebär sjuklig överkänslighet mot solljus. Under användning av johannesört är det inte lämpligt att utsätta sig för solljus under längre perioder. Johannesört påverkar dessutom effekten av många läkemedel: den minskar tillförlitligheten hos hormonella preventivmedel och får inte kombineras med antidepressiva. Om du tar några läkemedel, rådfråga läkare eller farmaceut innan du använder den. I folklig läkekonst är den huvudörten för behandling av reumatism.

Johannesört innehåller garvsyror (10-12%), eterisk olja (0,2%), flavonglykosider, diantroner, hypericin, C-vitamin, provitamin A. Enligt forskning stöder hypericin, ett ämne som johannesört innehåller, cellernas andning och ämnesomsättningen i organismen.

Hälsosamt te av johannesört

Vi förbereder det genom att hälla 250 ml kokande vatten över 1 tesked av blandningen och låter det dra i 10 minuter. Sedan silar vi blandningen och dricker. Johannesörtste är mycket välsmakande. Vi kokar alltid färskt te och det är inte lämpligt att söta det. Det rekommenderas att använda det regelbundet under 3 veckor i doser 3 gånger dagligen för att uppnå önskad effekt. Under tiden man dricker johannesörtste rekommenderas inte långvarig vistelse i solen.

För att stödja matsmältningssystemets funktion är det lämpligt att förbereda en örtblandning bestående av lika delar johannesört, kamomill, citronmeliss och åkervädd. För att förbereda en effektiv dryck använder vi 1 matsked av blandningen som vi häller 300 ml kokande vatten över och låter dra i 20 minuter. Sedan silar vi den förberedda drycken och dricker den osötad 3-4 gånger dagligen.

Tips till sist

Johannesört eller folkligt kallad Sankt Hans ört blommar med vackra gula blommor som gör den omöjlig att missa. Det är en lättskött flerårig ört. Vi skördar 15-30 cm toppar som vi torkar i lager eller knippen. Johannesörtens läkande egenskaper använder vi vid sjukdomar i matsmältningskanalen, urin- och könsorganen samt vid hudsjukdomar. Den hjälper markant vid depression, ångesttillstånd och förbättrar sömnen.