Rädisa röd-vit DUO 5m-150s

Raphanus sativus - DUO

Rädisa är en rotfrukt som kommer från Japan. Den är karakteristisk för sin smak och är lättsköttad att odla. Dess pikanta smak kommer från senapsolja som verkar gynnsamt på matsmältningen. De innehåller stora mängder C-vitamin och folsyra. De innehåller också kalcium, svavel, karoten, kalium och B-vitamin. Rädisor verkar antibakteriellt, förstör samtidigt mögelsvamp i tarmarna, slemhinnan och magen, sänker kolesterol, löser slem vid hosta, avhjälper förstoppning och motverkar gasbildning. Dessutom är de lämpliga vid dieter eftersom de innehåller minimalt med fett. I köket är de mycket uppskattade. De är bäst när de konsumeras färska, till exempel i sallader och pålägg.

Hur man odlar rädisor

• För tidig sådd i friland är det lämpligt att välja soliga lägen, för sommarodling hellre skuggiga. Vi vattnar rädisorna morgon och kväll. För att förhindra att rotknölarna spricker är det lämpligt att med vattning begränsa variationer i markfuktigheten. Under växtsäsongen befriar vi rädisbäddarna från ogräs och hackar försiktigt.

• Vårsådd på bäddar utför vi så snart jorden torkar upp. Vi sår i rader med 15 – 20 cm avstånd och på 1 cm djup. Efter uppkomst och bildning av hjärtblad gallrar vi till 3 – 4 cm.

  Rädisor kan förkultureras i varmt växthus eller bänk från februari. I detta fall sår vi i rader med ca 10 cm avstånd. Efter uppkomst gallrar vi även plantorna.

• För odling av rädisor är genomsläpplig, lättare till medeltung, djupt bearbetad jord lämplig, som är rik på humus och har tillräckligt med markfuktighet.

• Rädisor gödslar vi inte med stallgödsel. De skulle ackumulera nitrater som är farliga för den mänskliga organismen. Rädisor gödslar vi inte under växtsäsongen. Det är lämpligt att använda dem som förfrukt.

• I för täta såddplatser hotar angrepp av svampsjukdomen känd som rotticka på groplantorna. Den angripna rothalsen blir brun och plantorna dör. Vi anlägger gles sådd och upprätthåller endast måttlig fuktighet.

  Med oregelbunden vattning hänger sprickbildning av rotknölarna samman, som utvecklas till exempel vid regn efter längre torka.

  Kålfluga, vars larver bildar gångar i rötterna, är en betydande skadegörare på rädisor. Fiberduk förhindrar kålflugor från att lägga ägg på rädisans rothals. Av kemiskt skydd är det lämpligt att använda Sumithion Super. Regelbunden vattning förhindrar även angrepp av jordbaggar som äter på bladen.

• Rädisor skördar vi efter behov när de är mogna. Mognaden känner vi igen på rotknölens storlek.