Paprika grönsak Rubinova söt

Capsicum annum - Rubinova

Perenn växt med ursprung från Mexiko. I odling förekommer den som ettårig och kan nå en höjd på 0,5–1,5 m. Den har växelställda lansettlika blad. Blommorna är vita och femtaliga. Frukten är en böna vars naturliga färg är röd. Det odlas tre tusen sorter av paprika, både söta och starka. Hettan orsakas av alkaloiden kapsaicin. Till en början odlades växten som prydnadsväxt. Användningen som krydda eller grönsak kom först senare. Idag används främst två typer av paprika. Den första är spansk peppar (Capsicum annuum). En annan paprika som används i stor utsträckning för kryddproduktion är sorter av arten Capsicum frutescens, kallade chili. I allmänhet delas dock paprika in i sex grupper: nålformad paprika (ungersk typ), fyrkantig paprika, äppelpaprika, kapie, oxhorn och vädurshorn samt kryddpaprika eller chili.

Paprika innehåller mycket kalium, fosfor och natrium och är bland annat en viktig källa till vitamin C, U och karoten. Grönsaksvarianter används färska, i sallader eller i kall och varm matlagning. Kryddvarianterna är utmärkta pikanta kryddor! Paprika har bred användning, kan värmebehandlas, ätas kalla, passar för tillredning av sallader, asiatiska rätter eller för inläggning. De är ett utmärkt tillskott vid dieter.

Hur man odlar paprika

• Kräver varmt, soligt och skyddat läge. Det optimala temperaturintervallet under växtsäsongen är 18–23°C. Temperaturer under 14 och över 30°C är extrema och passar inte paprika. Vi planterar paprika 2 bredvid varandra. Det är lämpligt att kontinuerligt stödja paprika. Idealiskt är att fästa växten vid en ledande käpp både vid den nedre delen av växten och vid den övre delen. Regelbunden vattning och ogräsrensning runt växterna är viktigt. Under inga omständigheter vattnar eller sprutar vi i direkt solljus, eftersom vi då skulle bränna dem. I tunnelväxthus eller växthus växer paprika också mycket snabbare, främst tack vare temperatur och luftfuktighet. Vi kontrollerar regelbundet paprika för att se om de inte är angripna av skadedjur eller om det finns tecken på fysiologiska sjukdomar eller svampsjukdomar.

• Vi sår paprika från januari senast till slutet av mars. För att underlätta sådd kan vi plantera dem i torvpellets. Om vi väljer att plantera i substrat bör det innehålla perlit blandat i lämplig proportion med näringsrik jord. Vi kan alltså använda ett speciellt såsubstrat som vi blandar med perlit eller sand. Vi planterar frön cirka 1 cm djupt. Vi behandlar planterade frön med Previcur och säkerställer därmed skydd mot groning av plantor. Temperaturen måste vara runt 25 grader Celsius. Luftfuktigheten bör inte förändras för att plantorna ska växa ordentligt. Plantor behöver mycket ljus för att inte dras ut. När minst två blad har vuxit på de små växterna är det dags att plantera om dem i kruka. Vi stickar om växter med rotboll till permanent plats med ett avstånd på 60–70 cm x 25–40 cm.

• Paprika kräver humusrik, näringsrik jord med tillräckligt tillgängligt markvatten och pH i intervallet 6,5–7,5.

• Grundgödning är att arbeta in mogen kogödsel eller eventuellt kompost i jorden där vi ska plantera paprika. Vi utför denna gödning på hösten. På hösten kalkar vi samtidigt ytan med en dos på cirka 3,6 kg/m2 mald kalksten eller 2 kg/m2 beroende på jorden på platsen. Innan plantering är det lämpligt att arbeta in 50–70 g/m2 NPK-gödsel med högre kväveinnehåll i jorden. Under växtsäsongen göder vi sedan med vattenlösligt NPK-gödsel - Cererit, Kristalon. Det är viktigt att det vattenlösliga gödslet samtidigt innehåller mikroelement! Vi applicerar gödsel var 14:e dag.

• Paprika angrips av sugande skadedjur som bladlöss, vita flugor eller spinnkvalster. För skydd kan vi använda preparatet Mospilan, Decis Mega eller preparatet Symfonie från Natura.

  Vid hög luftfuktighet kan frukter angripas av mögel och svamp. De mest kända svampsjukdomarna är grå och vit röta. Skydd mot dessa svampsjukdomar är det lämpliga preparatet Ortiva.

  Bakteriell fläcksjuka hos paprikaväxter är farlig. Nekrotiska frukter som drabbats av denna fläcksjuka spricker vanligtvis och förstörs. Olika färgade fläckar särskilt på frukter orsakas av bakteriesjukdomen kallad bronsfläcksjuka. Vid dessa angrepp på växter är det bästa sättet att förstöra dem.

  Brist på kalcium i jorden, oregelbunden bevattning eller närvaro av kalium i jorden orsakar fysiologiska störningar. Dessa brister kan visa sig som störningar i frukter, blad, blommor, som ofta förväxlas med mögelsjukdomar. Om växterna är drabbade av nekros ska vi upprätthålla jämn bevattning, tillräcklig näring och behandla dem till exempel med effektivt kalciumklorid eller speciell bladgödsel.

• Paprika som odlas för gröna frukter skördas redan i mitten av juli. Röda eller gula frukter skördas i slutet av augusti och i september. Kryddpaprika (chili) skördas på hösten om de odlas utomhus eller i växthus.