Märgärt mycket tidig Premium

Pisum sativum - Premium

Ärt odlades redan under yngre stenåldern och odlas idag nästan över hela världen. Den innehåller många vitaminer och aktiva ämnen som hjälper oss att förbättra hela kroppens motståndskraft. Den är också en källa till proteiner och vitamin C, B, kalcium, kalium, fosfor, magnesium m.m. Den hör till de ettåriga grödorna. Denna baljväxt tillhör familjen ärtväxter. Blommorna är vita och frukten är en balja. Fröna kan vara ljusgröna till mörkgröna.

Ärter kan delas in i tre odlingsgrupper. Märgärt vars frön är lämpliga för frysning och färsk bearbetning i köket. Sockerärt, där hela baljan inklusive fröna används för konsumtion. Rundfrösärt, som har en hög andel stärkelse. Den lämpar sig för termisk bearbetning, t.ex. i soppor. Enligt odlingstid skiljer vi mellan mycket tidiga sorter, tidiga, medeltidiga, medelsenga och sena sorter.

Hur man odlar ärter

• Kräver en ljus plats, men inte direkt solstek. Ärten hör till de köldälskande växterna. Den trivs bäst vid temperaturer på 13-18 °C. Det betyder inte att den tål frost. Vi vattnar rikligt särskilt under blomning och baljsättning. Jorden bör aldrig torka ut helt. Torka passar inte ärten. Ärten hör till klätterväxter, så de behöver stöd. Om vi odlar ärter i rader - spänner vi snöre mellan dem. Ärten nöjer sig med vilket stöd som helst - staket, pergola, träpinne. Vi luckrar regelbundet upp jorden runt planteringen och tar bort ogräs.

• Sådd görs tidigt på våren, helst i slutet av mars till början av april. Märgärt sår vi från april till juni. Vi sår på förbered mark i rader på 15-30 cm avstånd, med 4-6 cm mellan varje frö. Vi sår fröna på 5-7 cm djup.

• Jorden bör vara genomsläpplig, väl bearbetad med tillräcklig mängd näringsämnen. Den bör inte torka ut snabbt, men får inte heller förbli blöt länge.

• Före plantering gödslax vi jorden med mogen kompost eller ruttnad gödsel.

  Vi tillför vid behov fosfor- och kaliumgödselmedel. Dos 20 kg N, 50 kg P, K 120 kg per hektar. Om jorden var ordentligt gödslade före sådd behöver man inte gödsla under vegetationsperioden.

• Ärtbagge - dess larver borrar hål i fröna. I varje frö finns endast en larv. Larverna skadar fröna, minskar skörden, kvaliteten och grobarhet hos ärten. Vuxna skalbaggar äter pollen, kronblad eller ståndare hos ärten. Kemiskt skydd är besprutning under blomningen, när de första två blommorna på stjälken är avblommade och den första baljan börjar bildas. Förebyggande är lämplig tidigare sådd av ärter.

  Ärtbladsteklar - skadar bladen. Bladskivorna är regelbundet uppätna från kanterna. Larverna av denna skalbagge skadar också växterna, de lever i knölformiga tumörer på rötterna och förstör dem. Lämpligt skydd är besprutning med preparat Karate eller Sumithion och arsenikpreparat.

  Trådmaskar - larver av knäppare. Växterna vissnar i rader eller härdar. Det utsådda utsädet går inte upp alls. Rötterna är skadade, man kan se tydliga gångar. Larverna är cylindriska och hårda, glänsande, gulbruna och cirka tre centimeter stora. Kemiskt skydd är inte särskilt lämpligt. Om trådmaskar uppträder, gräver vi regelbundet och djupare i jorden och låter den inte ligga stilla ens efter skörd. Gödsling med kvävekalk hjälper också.

  En annan fiende till ärten är fåglar, särskilt nötskrika och duvor. I detta fall använder vi fågelskrämmare, fällor eller nät.

• Skörd sker ungefär från mitten av juni till mitten av juli beroende på sorternas tidighet.

  Tidiga sorter skördar vi redan från vecka 12 efter plantering.

  Sockerärter skördar vi när det finns söta stora ärtor i baljorna. Det är lämpligt att helt enkelt prova en balja för att se om de är tillräckligt mogna.