Såbind rädisor helår Lada, 5m

Raphanus sativus - Lada

Rädisa är en rotgrönsak som kommer från Japan. Den är känd för sin smak och är lättodlad. Dess pikanta smak kommer från senapsolja som har en gynnsam effekt på matsmältningen. Den innehåller stora mängder C-vitamin och folsyra. Den innehåller också kalcium, svavel, karoten, kalium och B-vitamin. Rädisor har antibakteriell verkan, förstör samtidigt mögelsvamp i tarmarna, slemhinnan och magen, sänker kolesterolet, löser slem vid hosta, tar bort förstoppning och motverkar gasbildning. Dessutom är de lämpliga vid dieter eftersom de innehåller minimalt med fett. I köket är de mycket populära. De är bäst när de konsumeras färska, till exempel i sallader och pålägg.

Hur man odlar rädisor

• För tidig sådd i friland är det lämpligt att välja soliga lägen, för sommarodling hellre skuggiga. Vi vattnar rädisor morgon och kväll. För att förhindra att knölarna spricker är det lämpligt att begränsa variationen i markfuktighet genom vattning. Under växtsäsongen befriar vi rädisbäddarna från ogräs och hackar försiktigt.

• Vårens sådd på bäddarna utför vi så snart jorden torkar. Vi sår i rader med 15–20 cm mellanrum och på 1 cm djup. Efter uppkomst och bildning av hjärtblad gallrar vi till 3–4 cm.

  Rädisor kan förkultureras i varmt växthus eller värmebrunn från februari. I detta fall sår vi i rader med ca 10 cm mellanrum. Efter uppkomst gallrar vi även plantorna.

• För odling av rädisor är genomsläpplig, lätt till medeltung, djupt bearbetad jord lämplig, som är rik på humus och har tillräcklig markfuktighet.

• Rädisor gödslar vi inte med stallgödsel. De skulle ackumulera nitrater som är farliga för människokroppen. Rädisor gödslar vi inte under växtsäsongen. Det är lämpligt att använda dem som förväxt.

• I för täta såddplatser finns risk för angrepp av svampsjukdom på groddplantornas halsar känd som omfallssjuka. Den angripna halsen blir brun och plantorna dör. Vi lägger sådd gles och upprätthåller bara måttlig fuktighet.

  Med oregelbunden vattning hänger sprickbildning av knölarna samman, som utvecklas till exempel vid regn efter längre tid av torka.

  Kabbaggsmygare, vars larver bildar gångar i rotknölarna, är en betydande skadeinsekt på rädisor. Fiberduk förhindrar kabbaggsmygarens flugor från att lägga ägg på rädisans rothalsar. Av kemiskt skydd är det lämpligt att använda Sumithion Super. Regelbunden vattning förhindrar också angrepp av jordloppor som gnager på bladen.

• Rädisor skördar vi efter behov när de är mogna. Mognad känner vi igen på knölens storlek.