Vitkål Brunswijker - frön

Brassica oleracea convar. capitata - Brunswijker

Tvåårig växt som under första året bildar huvuden omslutna av blistriga, flikiga blad i gulgröna till mörkgröna färger. Växer på kort stjälk. Under andra året växer en blomställning med fyrbladiga blommor genom huvudet. Bland de mest kända sorterna av kål finns vitkål, grönkål och brysselkål.

Kål är rikt på C-vitamin, K-vitamin och mineraler. Innehåller många vitaminer (t.ex. B1, B2, B3, B9, C och K). Är rikt på mineraler och spårämnen (magnesium, selen, kalium, kalcium, fosfor och järn). Konsumtion av kål sänker kolesterolet, stärker blodkärlen, stödjer matsmältningen och immunförsvaret m.m. Används i soppor, såser eller grönsallader.

Hur man odlar kål

• Vitkål växer bäst vid konstant temperatur mellan 15–20 grader Celsius. Vi planterar dem inte för tätt. Det har negativ inverkan på skörden! Växterna är frosttåliga. De tål utan problem temperaturer från -10 till -15 °C. Kräver soliga eller halvskuggiga lägen. I början av sommaren kräver växterna stora mängder vatten. Jorden bör aldrig torka ut. Vi hackar regelbundet runt växterna och tar bort ogräs. Vi kalkar och gödselar också regelbundet.

• Tidiga sorter sår vi i februari i varmt växthus eller drivbänk. Utplantering görs i april med avstånd 40×50 cm.

  Sommar- och halvtidiga sorter sår vi från mitten av april till maj direkt på växtplatsen med avstånd 50×40 cm.

  Höstsorter planterar vi till slutet av juli direkt på växtplatsen med avstånd 40–50×60 cm.

  Vintersorter planterar vi med avstånd 40×40 cm till slutet av september.

• Sena sorter kräver medeltung jord med tillräckligt kalciuminnehåll. Sorter avsedda för frilandsodling och kall forcering kräver lättare, sandig lerjord som värms upp lätt. Optimalt pH-värde är 6-7.

• På hösten är det lämpligt att arbeta in 4–5 kg stallgödsel/m2, 5g P2O5/m2, 10–14 g K2O/m2 i jorden. Vi glömmer inte att kalka jorden. Ytterligare dos 8–10 g kväve/m2 arbetar vi in före utplanteringen. Under vegetationen tillför vi ytterligare 2–5 g kväve/m2, som vi jämnt fördelar för tillförsel i fasen 8–9 blad och före huvudbildningen.

• De vanligaste skadedjuren på kål är jordloppor, kålfjäril och kålmott. Bland sjukdomarna orsakar främst klumprotsjuka skador.

  Mot kålmott är det lämpligt att använda syntetiska insekticider eller preparat baserade på 'Bacillus thuringiensis' vid tiden för larvernas kläckning från äggen.

  Mot klumprotsjuka är det lämpligt att kalka markerna, använda kvävehaltigt kalk, eliminera angripna växter och desinficera jorden.

  Mot kålfjärilar kan man skydda växterna genom att plantera dem t.ex. bland tomater.

• Tidiga sorter skördas i maj eller juni. Vegetationstiden till skörd rör sig från 50-70 dagar.

  Sommar- och halvtidiga sorter har en vegetation på ca 120 dagar. Skörd utförs alltså i augusti till september.

  Höstsorter har en vegetation på 102–160 dagar. Skörd utförs i augusti till september.

  Vintersorter har en vegetationstid på 240–250 dagar. Vi kan skörda dem ända till januari.

  UTGÅNGSDATUM: 12. 2022