Kålrabbi tidig Ametyst F1

Tvåårig växt som härstammar från Medelhavsområdet och västra Europa. Från vildväxten har många kultivarer förädlats som ser mycket olika ut: vitkål, huvudkål, brysselkål, märgkål, foderkål, broccoli, blomkål, kålrabbi.

Kålrabbi har en maximalt 20 cm lång stjälk från vilken långskaftade blad växer upp ovanför knölen, medan bladen under knölen dör av. Den mest grundläggande indelningen av kålrabbier är i blå och vita, där de vitaste sorterna är tidigast. Förutom sin ljuvliga smak är de också en rik källa till B-, C- och E-vitaminer, kalcium, kalium, selen, zink, järn, folsyra och pantotensyra. Den konsumeras rå, smakar bra ensam eller som en del av grönsallader. Vi kan koka, steka, grädda den, den kan användas som zucchini i deg istället för potatis i pannkakor eller friteras i paneringslag.

Hur man odlar kålrabbi

• Växtplatsen bör ha fuktigare klimat, den behöver inte höga temperaturer. Vi ser till att jorden fuktas jämnt, vattnar regelbundet med medelmängd vatten, hackar. I torka blir knölarna träiga och spricker efter rikligare vattning. Vi håller jorden på odlingsbädden fri från ogräs.

• Tidiga sorter: sås i februari. Vi planterar dem med 25x25 cm avstånd i mitten av april. Vita tidiga sorter av kålrabbi tål inte högre temperaturer i början av sommaren. Vårsorterar täcker vi vid plantering med fiberduk.

  Sommarsorter: sås i mars eller april. Vi planterar den med 25x25 cm avstånd under första halvan av maj.

  Sena sorter: sås i slutet av april och början av maj. Plantorna måste planteras senast i mitten av augusti.

• Växterna kräver lerig eller lerigt sandig jord med tillräckligt humusinnehåll och tillräckligt med tillgängliga näringsämnen. Optimalt pH-värde ligger i intervallet 6–7,3.

• Före plantering är det önskvärt att tillsätta industriella gödselmedel i jorden i dos 30–60 g/m2 med näringsämnesförhållandet NPK 1,5:1:2, första halvan av dosen vid sena sorter eller vid direktsådd ger vi vid plantering och den andra under vegetationen.

• Torka visar sig genom sprucken rötter, knölar och frukter, vid kraftigare skador genom uttorkning.

  Bland skadedjur på kålrabbier förekommer jordloppor (Phyllotreta undulata), svart jordloppa (Phyllotreta atra), grön jordloppa (Phyllotreta nemorum) och kålbladlus (Brevicoryne brassicae).

  Bland svampsjukdomar förekommer främst mjöldagg.

• Vi skördar kålrabbier genom gallring enligt storlek. Tidiga vanligtvis när de når 4 cm storlek. Det är olämpligt att skörda växter som har gått i blom.