Huvudsallad tidig Kung Maj I.

Lactuca sativa - Kung Maj I.

Sallat är en ettårig växt som har förädlats från vild kompasslaktuk. Den odlas som huvudsallat och bladsallat med helkantade, runda blad i ljusgrön färg. Det finns flera typer av denna grönsak: romansallat, halvromansk sallat, huvudsallat (smörsallat), bladsallat och slutligen issallat.

Huvudsallat och bladsallat är de vanligast odlade. Enligt odlingsmetod kan den delas in i tidig, sommar, för odling i växthus, uppvärmda växthus, utomhus osv. Issallat har styva, spröda blad och huvudet påminner om kål. Romansallat påminner om kinakål. Av finsmakare anses den vara den godaste sallaten. Issallat värderas för sin sprödhet och fasta huvud. Den utmärker sig genom utmärkt smak och enastående sprödhet.

Sallat innehåller 10–15% protein, 15–27% kolhydrater, 3–6% fett, 9–12% fibrer. Av vitaminer har den högt innehåll av C, E, A och PP, och av innehållsämnen får vi inte förbise innehållet av kalium, kalcium, fosfor, klor och magnesium. Den har minimal mängd kalorier och är därför lämplig för viktminskningsdiet. Huvudsallat är lämplig för klassisk tillredning med syrlig dressing, eventuellt med stekt bacon. Romansallat kan vi också stuva med kött, till rulader, fyllning, till risotto osv. Det finns inga gränser för fantasin.

Hur man odlar sallat

• Soligt läge är lämpligt. Under växttiden vattnar vi regelbundet - hellre med mindre mängder, oftare. Regelbunden ogräsrensning av bädden är nödvändig. Vi odlar aldrig växter på samma plats mer än 2 år i följd. Mulchning av sallat med organiskt material är lämpligt. Det förhindrar ogräs, bibehåller fukt och lägre temperatur under de varma månaderna.

• Vårsorter sår vi i februari i värmebänk. I mars eller april planterar vi om dem med avstånd 20–25×20–25 cm.

  Sommarsorter sår vi direkt på bädden i april, slutligt avstånd mellan växterna bör vara 25×30 cm.

  Höstsorter sår vi direkt på bädden i augusti, slutligt avstånd mellan växterna bör vara 25×25 cm.

  Övervintrande sorter sår vi i oktober direkt på bädden.

  Frön sår vi direkt i jorden cirka 1 cm under ytan. Det är lämpligt att förblöta utsädet i förväg. Efter uppkomst måste vi gallra växterna till ovan nämnda avstånd. Vi undviker att täcka över sallatens hjärta vid gallring.

• Sallat kräver väldränerad jord med tillräckligt med lättillgängliga näringsämnen. Jorden bör vara lättare och väl bearbetad.

• Bäddar avsedda för odling av sallat måste vara väl förberedda. Vid förberedelse av bäddarna arbetar vi in 3–5 kg kompost/m2 i jorden, kalkar med 3 kg kalksten/m2 och tillsätter 1,8 P2O5/m2 och 14g K2O/m2.

  Vid gödsling är det viktigt att vara försiktig med övergödsling av kväve. I bladen samlas då farliga nitrater. Vi gödsar inte bäddarna med stall-gödsel!

• Bakteriell röta på sallat visar sig initialt som skarpt avgränsade, mörka svartnade fläckar. De första nedre bladen som ligger på marken angrips.

  Kalciumbrist är orsaken till bladkantsnekros, där bladen gradvis blir bruna och sedan dör. De yttre bladen skadas oftast på detta sätt, men det kan också vara blad dolda inne i de bildade huvudena. Vi behandlar med Champion 50 WP och desinficerar jorden.

  Sallatsmögel visar sig främst på äldre blad, där ljusgröna till gulgröna fläckar av olika storlek uppstår, ofta avgränsade av bladnerverna. Fläckarna förstoras gradvis, torkar ut och nekrotiseras. Vi behandlar med Rovral 50 WP eller Rovral FLO.

  Växterna angrips också av gråmögel och kan ätas av sniglar eller angripas av bladlöss.

  Vi behandlar med lämpliga preparat mot svampsjukdomar. Det är viktigt att följa karenstiden före konsumtion.

• Bladsallat skördar vi redan 7 veckor efter sådd. Huvudsallat efter 10-11 veckor och romansallat en vecka längre. Huvudsallat, smörsallat, romansallat och krussallat måste skördas helt så fort den vuxit till önskad storlek.