Organiska gödselmedel

Kort sagt: Organiska gödselmedel – stallgödsel, gödselvatten, aska, torv, gröngödsling och kompost – tillför jorden näring, organiskt material och mikroorganismer och ökar mullbildningen. Stallgödsel innehåller ungefär 75 % vatten, 15 % organiska ämnen och 0,5 % kväve. Kompost mognar bäst vid 35 till 40 °C och omsätts minst en gång om året.

Organiska gödselmedel

Organiska gödselmedel har stor betydelse vid odling av grönsaker. Organiska gödselmedel är så kallade gårdsgödselmedel/lantbruksgödselmedel. De tillför jorden stora mängder mineralnäring, organiskt material och mikroorganismer. De ökar mullbildningen i jorden, stimulerar mikrobiell aktivitet och ökar jordens bördighet.

Till de organiska gödselmedlen hör:

Stallgödsel, gödsel – är grundgödselmedlet för de flesta slags grönsaker som odlas i trädgårdslandet. Direkt gödsling med stallgödsel passar inte alla växter. Stallgödsel är ett gödselmedel som efter nedbrukning i jorden bryts ned långsamt, och växterna kan hämta näring ur det i flera år.

Stallgödsel innehåller 75 % vatten, 15 % organiska ämnen, 0,5 % kväve, 0,1–0,2 fosfor, 0,3–0,6 kalium.

Stallgödsel påverkar jordens grundläggande fysikaliska egenskaper gynnsamt. Lätta jordar binder den samman, ökar deras sammanhållning och förmåga att hålla vatten. Tyngre och hårt packade jordar luftar den och ökar deras genomsläpplighet.

Slag av gödsel:

• hästgödsel – hör till de bästa. Färsk gödsel är lämplig för att anlägga varma drivbänkar. Mogen och välliggande hästgödsel passar för alla jordtyper, som den luftar och värmer.
• fårgödsel – är rikare på näring än hästgödsel. Den är också lämplig för att anlägga drivbänkar, men förlorar snabbare sin värmeutveckling
• kogödsel – är kallare och vattenrikare. Den blandas ofta med hästgödsel. Den lämpar sig för höstgödsling. Blandad häst- och kogödsel används här.
• svingödsel – är kall. Den bör komposteras före användning.
• kaningödsel och fjäderfägödsel – innehåller stora mängder grundläggande näringsämnen. Rikast på näring är duvspillning. Kaningödsel bör helst komposteras i förväg. Fjäderfägödsel är det bäst att låta jäsa i 2–3 veckor och använda utspädd som närande vattning.

Som ytterligare gödselmedel kan vi använda:

Aska – uppstår vid förbränning av ved. Innehåller 5–15 % fosforsyra, 8–10 % kalium, 25–40 % kalcium och en liten mängd magnesium och svavelföreningar. Aska doserar vi med cirka 2 kg per 10 m². Med aska gödslar vi på hösten eller vintern, senast flera veckor före sådd. Aska innehåller inget kväve, vid gödsling med aska måste man komplettera med ett gödselmedel som innehåller kväve.

Gödselvatten – används som kväve-kaliumgödselmedel. Innehåller stimulerande ämnen som påverkar växternas tillväxt gynnsamt. Med gödselvatten gödslar man på hösten och vintern. Jorden bör inte vara frusen och vattensjuk. Om vi vill gödsla med gödselvatten även under växternas växtperiod späder vi det minst 3 gånger.

Torv – påverkar egenskaperna hos tunga och sandiga jordar gynnsamt. Torv ökar också jordens uppvärmning. I sandiga jordar håller den kvar vatten och näring. Tunga jordar luftar den. Dess huvudsakliga användning som närande gödselmedel är:

• förbättrar jorden i drivbänkar
• är lämplig för förkultivering av växter

Gröngödsling – är en fullgod ersättning för stallgödsel. Som gröngödsling lämpar sig vickerväxter (baljväxter och klöverväxter). Dessa växter har ett rikt rotsystem som lämnar kvar kanaler berikade med mull i jorden. Genom dessa kanaler tränger luft och vatten lätt ner i jorden. Näringen som lagras i växterna finns efter nedgrävning tillgänglig i jordens övre del för nästa odlade grönsak.

Vi anlägger kompost

Kompost bör inte saknas i någon trädgård. Med kompost ersätter vi gödsling med stallgödsel eller torv. Med kompost tillför vi jorden inte bara näring, utan också jordens mikroorganismer och inte minst det viktigaste ämnet – mull.

Kompost anlägger vi på en skuggig och torr plats i trädgården. Optimala mått på komposten är b=högst 2 m, höjd=högst 1 m, längd valfri.

För att göra kompost behöver vi olika växtrester och avfallsmaterial, som vi varvar med matjord i förhållandet 5:1. Denna process kallas humifiering (matjord innehåller många mikroorganismer som främjar nedbrytningen).

Grundmaterialet för kompostering får vi successivt under växternas växtperiod. Vi tillför – grönsaksrester, växtrester, klippt gräs, ogräs som inte blommar, ihoprakade löv. I komposten hör definitivt inte hemma – ogräs, sjuka växter, möglade växter, övermogna växter och grönsaker som redan har bildat frön. I komposten hör hemma stallgödsel, torv (håller kvar fukten i komposten).

Genom att tillsätta malen kalksten i komposten begränsar vi utvecklingen av sjukdomsalstrande organismer. Per 1 m³ kompost tillsätter vi ca 10 kg malen kalksten.

Komposttemperaturen bör under mognaden inte överstiga 65 °C. Om temperaturen stiger måste komposten vattnas. Den optimala temperaturen vid kompostens mognad ligger mellan 35 och 40 °C. Vid denna temperatur bildas mest mull. Vid torrt väder vattnar vi komposten med vatten eller gödselvatten. Kompostens yta täcker vi löpande med klippt gräs så att komposten inte torkar ut.

Minst 1 gång om året vänder vi komposten. Omvändning är lämplig för att lufta komposten. Genom omvändning påskyndar vi också kompostens mognad.

Ikomposten kan vi tillsätta kompostaccelerator. Det är också lämpligt att förse den med näring i form av industriella gödselmedel – superfosfater. Vi sparar inte på näringsdosen, till kompost går det åt 5–8 kg.

Fångade den här artikeln ditt intresse? Dela den med vänner på Facebook!

Författare: Hana Michalíková

Det kan intressera dig: Val av gödselmedel