Kålrabbi – Smakfull och Näringsrik Grönsak

Kort sagt: Kålrabbi är en härdig kålväxt med kort växtperiod – tidiga sorter skördas 55–60 dagar efter sådd. Så tidiga sorter med 25x25 cm avstånd och sena med 30x30 cm i soligt läge, i lerig jord med pH 6–7,3. Vattna jämnt, annars spricker knölarna och smaken blir besk.

Kålrabbi, smakfull kålväxt

Kålrabbi är utan tvekan en av de mest populära korsblommiga grönsakerna. Den bildar ljusgröna, mörkgröna eller röda stjälkknolar. Kålrabbi (lat. brassica oleracea con. gongylodes) - vars ursprung är känt i historien redan från år 70 e.Kr., med tydligare spår från 1400-talet e.Kr., etablerade sig snabbt på våra odlingsbäddar och i våra kök. Den lämpar sig både för varm matlagning och naturligtvis för direkt konsumtion färsk. Generellt är kålrabbi en tvåårig växt, men odlas som ettårig. Man skördar de runda förtjockade rotknölarna. Det är en härdig gröda som har kort växtperiod. Odlingen av den är framgångsrik. Kålrabbi har ett grunt rotsystem och når en höjd på 20 cm. Den bildar en knopp från vilken skaftade blad växer ut. Den lämpar sig för odling tillsammans med andra grönsaker på samma bädd samtidigt.

Av sorter kålrabbi känner vi till och odlar vit och röd sort, som är förädlade i flera mutationer med inspirerande namn - Blankyt, Violeta, Kartago, Korfu, Luna, Morava, Azur, Ballot, Delikates Blauer.

Mest intressant är utan tvekan kålrabbi - Gigant - sen, vit, jättestor kålrabbi förädlad 1978 i Tjeckien. Den sås i maj med ca 60x60 cm mellanrum. Den når en vikt på 3-5 kilogram. Dess fördel är att den inte blir träig och förvaras väl, dess smak mognar och är läcker även på vintern.

Sådd av kålrabbi

Sådd av kålrabbi börjar vi redan på våren, respektive ännu på vintern i växthus, då vi redan i januari kan så de första plantorna. Om vi inte har växthus eller inte vill förkultivera plantorna, utför vi sådd direkt på bädden i mars. Kålrabbi är direkt lämplig för direktsådd. Plantorna tar en plats och kan växa jämnare och mer kontinuerligt. Kålrabbi är lätt motståndskraftig mot frost. Sådd utför vi i väl bearbetad jord som vi har berikat med näringsämnen genom gödsling.

Förkultivering - utför vi ca 6-12 veckor före planerad plantering. Vid omplantering bör plantorna ha minst 3 blad.

Växtplats - vi väljer soligt läge som dock bör ha fuktigare klimat. Jorden bör vara lerig till lerig-sandig. pH bör ligga inom intervallet 6-7,3.

Sådd av sorter:

Tidig - sådd februari-juli, plantering mars, skörd 55-60 dagar från sådd

Halvtidig - sådd februari-juli, plantering april, skörd maj-november

Sen - sådd mars-maj, plantering maj-juni, skörd september-oktober

Tidiga sorter sår vi med ett avstånd på 25x25 cm, sena sorter med 30x30 cm avstånd. Kålrabbi tål inte tät plantering. Avståndet kan vi anpassa efter knölarnas storlek och bladens spridning. Ju snabbare plantorna utvecklas, desto bättre brukar de bli. Kålrabbi kan vi plantera på rabatt tillsammans med t.ex. sallad eller tomater.

Vattning - för kålrabbi måste vattningen vara regelbunden och tillräcklig. Vid oregelbunden vattning torkar knölarna ut och spricker, de tränar i förtid och grönsaken blir besk.

Gödsling - vi rekommenderar att gödsla med kogödsel, men den måste arbetas in ordentligt i jorden. Vid överskott av kväve bildas inga knölar.

Vitaminer och användning av kålrabbi i köket

Den kryddiga aromen hos kålrabbi beror på en förening av svavel och kväve. Trots eller just därför har den en oförglömlig smak och är mycket omtyckt och full av vitaminer.

Vitaminer:

• vitamin C, provitamin A betakaroten, vitamin K
• bioflavonoider, folsyra, fibrer
• isotiocyanater - förebygger cellskador mot cancer
• mineraler - kalium, kalcium, fosfor, järn
• lämplig för diabetiker
• tack vare högt vatteninnehåll lämplig vid bantningsdiet
• innehåller stora mängder ämnen som skyddar DNA-cellerna mot skador

I köket:

• lämplig för direkt konsumtion, färsk, rå
• i sallader
• i grönsakssopp or
• lämplig att steka i trippelpanering
• smakar även gott riven som kålrabbicoleslaw, kålrabbirösti, i köttfärsbiffar, salta pajer enligt traditionella recept, för variation och förnyelse
• obs - stekning tillför kalier till kålrabbin

Mest populär förblir den i sin ursprungliga form och det rå, skalad från skalet, skuren i skivor. Hos unga plantor behöver vi inte skala skalet, det brukar vara tunt och inte träaktigt. I köket kan vi även använda bladen, som vi river och stuvär som varm tillbehör, eller kan tillsätta i sallader. Kålrabbibladen har också en pikant smak.