Rädisor i alla former och färger

Kort sagt: Rädisor växer snabbt och är skördeklara efter cirka 3–4 veckor. Så dem i lätt, näringsrik jord på våren eller i slutet av sommaren, eftersom de är kortdagsväxter som lätt går i blom under högsommaren. Gallra plantorna och vattna jämnt, så spricker knölarna inte. Extra gödsling behövs inte.

Rädisa är en variant av sommarrädisor (lat. Raphanus sativus var. sativus). Rädisor tillhör familjen korsblommiga växter (lat. Brassicaceae). Från den ursprungliga rädisan har många hybrider utvecklats som skiljer sig åt i form och färg. Idag är det inget problem att hitta runda, cylindriska och konformade rädisor i vitt, svart, rosa, rött, gult och till och med mörkviolett. I vårt e-shop sortiment hittar du säkert något som passar dig.

Rädisor i alla former och färger från vårt sortiment

• Den första representanten för klassiska runda rädisor är sorten Poloneza, som är lämplig för både forcering och odling på friland. Rotknölen är röd-vit. Poloneza är en tidig sort av rädisa, därför är den en av de första som planteras på våren. Under plast kan den sås redan från februari till cirka slutet av mars. Sådd i öppen jord utförs från mars till mitten av april och från slutet av juli till slutet av augusti. Under sommaren skulle denna rädisa inte bilda den önskade rotknölen, utan skulle försöka växa till blomma. Vegetationsperioden för den tidiga rädisan Poloneza är cirka 29 - 33 dagar. Sorter av runda rädisor i röd-vit färg är också Duo och Root vegetables.

• En annan rund rädisa, denna gång i scharlakanröd färg är sorten Faraon, som primärt är avsedd för forcering. Fröna gror redan vid temperaturer omkring 2 - 3 °C, unga plantor tål kortvarigt även temperaturer under fryspunkten. För forcering sås fröna av rädisan sorten Faraon redan i slutet av januari, på utomhusväxplatser kan de sås från mars till april. Den andra såddsperioden är sådd från mitten av juli till slutet av augusti. Till runda rädisor i röd färg hör även Ilka, Granát, Reisenbutter (smörig jätte), Ria, Rudi i biokvalitet, Saxa 3, Carmen, Lada, Lidka, Stela.

• Ovanligt lila färg på rotknölen har den halvtidiga sorten av rädisa som heter Viola. Den är lämplig för både vår- och höstodling på bäddar. Köttet är vitt, med fin konsistens.

• Vit rund rotknöl har rädisan av sorten Albena. Det handlar om en sort lämplig för forcering och för vår- och höstodling. Rotknölen är medelstor, mycket resistent mot sprickbildning. Köttet är glasvitt. Fördelen med denna rädisa är betydande motståndskraft mot skjutning. En vit rund rädisa är även sorten Sniezka.

• Den sista representanten för runda rädisor är sorten Zlata, vars rotknölar är ljust gula, har tunn skal och är nästan inte skarpa. Sorten Zlata är mycket resistent mot sprickbildning av rotknölar, skjutning och mot svampbildning i köttet. Smaken av gula rädisor är mycket god.

• Rädisa med röd-vit cylinderformad rotknöl är Flamboyant. Denna sort är avsedd för forcering och för tidig sådd på bädd. För forcering utförs sådd från slutet av februari, på bädd kan fröna komma under mars och april. Vegetationsperioden är cirka 32 - 35 dagar. Liknande egenskaper har sorten Slovana, den är cylinderformad, övervägande röd färg med vit spets. Mycket tidig är sorten Slavia.

• I sortimentet hittar du även cylinderformad rädisa med helröd rotknöl avsedd för både forcering och odling på friland.

• Istappar påminner rädisan som heter Rampouch, enligt sin vita färg och istappsliknande form. Rädisor "Rampouchy" lämpar sig för vårodling, sås på bädd från april till slutet av maj. Vegetationsperioden är cirka 36 - 38 dagar. Köttet hos "Rampouch" är vitt, sprött till konsistensen, smaken är något skarp. Den övre delen av rotknölen, som kommer upp till ytan kan bli svagt grön.

• Vita istappsliknande rotknölar har även odlad rättika av sorten Astor. Till skillnad från Rampouch handlar det om en sommarsort av rättika, som sätts i jorden senare, oftast i juli och augusti. Inget händer om du planterar dessa rättikor tidigare. Odlade rättikor kan växa upp till en längd på 35 - 40 cm.

Odling av rädisor

Odling av rädisor är helt enkelt och klaras även av en absolut nybörjare. Rädisor trivs bäst i lätta jordar med gott om näring, därför är det lämpligt att luckra upp jorden före sådd och tillsätta väl mogen kompost. Kompost hjälper till att lätta upp jorden och tillför nödvändiga näringsämnen. Mikroorganismerna i komposten värmer dessutom upp jorden. Rädisor är kortdagsväxter, vilket måste beaktas vid valet av såningstid, eftersom rädisor under sommarmånaderna har en tendens att snabbt skjuta i blom. I drivbänk och växthus kan rädisor börja sås redan från slutet av februari, om de klimatiska förhållandena tillåter. På friland sås rädisor något senare, ungefär från april. Den andra sådden av rädisor kan göras i slutet av sommaren. Sådd av rädisor görs i rader med cirka 10 cm avstånd. Efter att de unga plantorna har kommit upp måste gallring utföras, så att rädisorna har tillräckligt med plats för sin tillväxt. Anpassa avståndet mellan enskilda rädisor till den specifika sorten. Under hela vegetationsperioden - från sådd till skörd - bör jorden runt knölarna hållas lätt fuktig. Både övervattning och vattenbrist är olämpligt. I alltför fuktig miljö trivs mögelsvampar och knölarna kan börja ruttna. Vattenbrist och oregelbunden vattning leder hos de flesta rädisssorter till att knölarna spricker. Regelbunden vattning är också ett förebyggande mot skadedjuret - jordloppor, som under torra perioder gnager på bladen. Det är också idealiskt att regelbundet växla odlingsplats för rädisor. Rädisor behöver, tack vare mycket kort vegetationsperiod, ingen extra gödsling, de klarar sig med de näringsämnen som tillfördes jorden redan före sådden. Den korta vegetationsperioden är också fördelaktig eftersom rädisor inte hinner angripas av sjukdomar och skadedjur.

Tips för enkel odling: Så rädisor från kombinerade band, då slipper du gallra och dessutom finns det flera sorters grönsaker på bandet.

Rädisor är goda och nyttiga

Rädisans effekter. Rädisor är mycket goda, de flesta sorter har sin typiska starka smak som många människor älskar. Rädisor konsumeras färska, de tillsätts i grönsallader och kan utgöra både dekoration och tillbehör till olika rätter. Även rädisbladen är goda och kan tillagas som spenat. Älskare av hälsosamma groddar kan inte motstå färskgroddade rädisor, eftersom de redan efter några dagar kan njuta av rädisans delikata smak. Konsumtion av rädisor är mycket hälsosamt, eftersom knölarna innehåller stora mängder C-vitamin och folsyra. Andra nyttiga ämnen är kalcium, karoten, kalium, svavel och B-vitaminer. Rädisor har antibakteriella effekter, de kan befria tarmarna från mögelsporer och rensa magen. Rädisor sänker kolesterolet, hjälper vid gasbildning och förstoppning. Konsumtion av rädisor vid hosta främjar lossning av slem. Rädisor uppskattas även av människor som håller diet, eftersom de innehåller minimalt med kalorier och fett.