Frukt som pryder din trädgård

Förr odlades endast traditionella fruktarter i trädgårdarna - äpplen, päron, körsbär, plommon... Idag experimenterar människor gärna och försöker odla även växter som inte var vanliga hos oss tidigare. Allt oftare möter vi därför i trädgårdarna olika buskar eller träd som vi tidigare inte hade en aning om. De flesta växterna vinner sin popularitet tack vare sitt intressanta utseende och även för sina medicinska egenskaper. Många buskar och träd, som just nu upptäcks av det moderna samhället, kallas för framtidens växter eftersom de innehåller ämnen som kan bota många sjukdomar. I dessa växters ursprungliga hemland har man dock vetat detta länge... Upptäck charmen och hälsan som finns i havtorn, physalis, minikiwi och pepino gold.

Havtorn

Havtorn (lat. Hippophae rhamnoides) är en buske från familjen silverolvssläktet (lat. Elaeagnaceae). Havtorn kommer från Kaukasus och Centralasien. I Sibiriens ogästvänliga förhållanden är havtorn en av få växter som innehåller stora mängder C-vitamin. Ursprungsbefolkningen kallar den därför för "det sibiriska miraklet". Havtorn innehåller även många andra vitaminer och mineraler som finns i bären i balanserad proportion, vilket är orsaken till de extraordinära medicinska effekterna. De välgörande effekterna hade havtorn dock inte bara på människor, även hästar som betade i områden där havtorn växte hade betydligt glansigare päls än andra hästar. Därav kommer också det latinska namnet för havtorn - Hippophae betyder nämligen i översättning från grekiska glänsande häst.

Havtorn är en taggig, lövfällande buske som kan växa upp till 6 meter hög. Prydnad i din trädgård ger den inte bara med sina blad, som är täckta med silverfärgade fjäll på båda sidor, utan även med sina framträdande orangeröda bär. För att få bär måste du alltid plantera både han- och honplantor i förhållande ca 1:6 till fördel för honplantorna. Havtorn är nämligen en tvåbyggare.

Odling av havtorn

Eftersom havtorn kommer från det ogästvänliga Sibirien är den mycket tålig och därmed också lättodlad. Den trivs bäst på solig växtplats i lätt, sandig och genomsläpplig jord rik på kalk. På fuktigare växtplats kommer din havtorn också att växa, men i alltför blöt jord kan den frysa under vintern. Havtorn lämpar sig för plantering på ofruktbar och ödelagd mark, du kan också använda den för att befästa stränder. Havtorn är inte krävande när det gäller vattning, vattna endast vid långvarig torka. Gödsling är inte heller nödvändig eftersom tillförseln av näring sköts av knölbakterier som lever i rotknölarna. Äldre buskar behöver beskäras på våren, du kan göra en föryngringsbeskärning ner till treårigt trä. De första bären får du efter 2-4 år.

Kinesisk hortensiabär

Kinesisk hortensiabär (lat. Lycium) tillhör familjen nattskatte-växter (lat. Solanaceae). Den mest utbredda arten är kinesisk hortensiabär (lat. Lycium chinense), vars frukter är kända under namnen wolfberry, goji eller goji berry. Samma namn har även etablerat sig för själva växten. Kinesisk hortensiabär växer främst i södra delarna av Kina. Frukterna från hortensiabäret har använts i Kina i århundraden som föryngrande frukt. I traditionell kinesisk medicin har hortensiabäret sin oersättliga plats, det anses vara ett oumbärligt helt universellt kosttillskott. Särskilt betydelsefullt är innehållet av betakaroten, vitamin C, B1 och B2. Hortensiabär stärker försvarsförmågan och immuniteten, hjälper till att sänka blodtrycket, är lämpligt vid överdriven alkoholkonsumtion och stödjer sexuella funktioner. Hortensiabär stärker synen, lugnar irriterade ögon och förbättrar synens skärpa.

Odling av hortensiabär

Hortensiabär är en flerårig buske som kan växa upp till 3 meter i höjd. Hortensiabär är inte krävande när det gäller jord och odlingsförhållanden, den växer nästan överallt. Mest lämpligt är odling av hortensiabär på en solig plats och i lättare jordar. Vattna den vid långvarig torka, annars klarar den sig med regnvatten. Gödsling är inte nödvändig. Om du vill hålla hortensiabäret litet måste du regelbundet klippa och forma det. Hortensiabär blommar från juni till oktober. Från blommorna bildas senare orangeröda frukter. Växten ger frukt ca 2-3 år efter plantering. Hortensiabär är självpollineande och fullt vinterhärdig i våra förhållanden.

Minikiwi

Minikiwi (lat. Actinidia) tillhör familjen Actinidiaceae (lat. Actinidiaceae) växter. Det handlar egentligen om en småfruktig sort av kiwi. Det finns omkring 40 arter av minikiwi. Bland de mest odlade är hybriden som kallas Actinidia Issai som troligen uppstått genom korsning av Actinidia arguta och Actinidia rufa. Denna art kan även odlas i kruka som balkongkiwi. En annan otvetydlig fördel med denna kultivar är dess självpollinering. För att få frukter behöver du alltså inte han- och honplantor, som är vanligt hos andra sorter av kiwi och minikiwi. Minikiwi-växten är förutom att den ger läckra frukter också mycket vacker, den har mörkgröna blad och doftande blommor som blommar i juni. Frukterna från minikiwi har samma smak och form som vanlig kiwi, de är bara mindre (ca som större krusbär). Minikiwi mognar gradvis, de är läckrast under perioden när de börjar mjukna lite.

Odling av minikiwi

Minikiwi kan odlas utan större svårigheter, tål frost bra. Om du täcker växten lätt innan vintern kommer behöver du inte oroa dig för kylan. Plantera minikiwi på en solig plats i lätt sur, lös jord. Jorden bör inte vara övergödd, eftersom växten då visserligen skulle växa yppigt men inte vilja blomma. Efter blomningen kan du börja gödsla med t.ex. Kristalon Start, fruktbildningen kan du stödja med Kristalon Plod. Ett alternativ är plantering i en stor kruka. Oavsett var du planterar växten, glöm inte att ge den ett stöd. Minikiwi Issai växer visserligen långsamt, men det är ändå bra att beskära varje år på våren. Buskarna bör inte vara för täta, efter skörden ta bort avfruktade skott. Minikiwi blommar och bär frukt på nya skott som växer från äldre ved.

Pepino gold

Pepino gold (lat. Solanum muricatum) tillhör liksom kustovnica familjen nattskatte-växter (lat. Solanaceae). Pepino gold kommer från Peru och Colombia. Den är mycket populär på Nya Zeeland. I Sverige är visserligen förhållandena för odling av pepino inte helt optimala, men du kan ändå odla din egen pepino. Pepino är en flerårig växt, men hos oss odlas den ofta bara som ettårig (odlare har inte utrymme för övervintring). Pepino blir ca 30 - 50 cm hög. Blommorna liknar mycket potatisflowers, frukterna är äggformade. Mogna frukter är gula med tydliga mörkgröna till brunvioletta strimmor. Växter med frukter ger varje trädgård en touch av exotik.

Odling av pepino gold

Pepino är van vid varmare klimat, därför måste du följa grundläggande regler vid odlingen. Fröna måste sås mycket tidigt, helst redan i början av januari, eftersom vegetationsperioden för pepino gold är mycket lång. Hos senare utsådda växter kanske frukterna inte hinner mogna före frosten. Pepino gold har liknande temperaturkrav som tomater. I våra förhållanden odlas de oftast i balkonglådor och krukor, så att de inte växer för mycket och blommar tidigt. För en växt räcker en balkonglåda på ca 40 cm. Lämplig jord är universell trädgårdssubstrat. I mitten av april knip av växten i toppen så att den grenar sig. Pepino är inte frosttålig, därför flytta ut den först när det inte finns risk för markfrost. Den mår inte heller bra vid temperaturer under 6 °C, då slutar den växa. Under säsongen gödsla växterna regelbundet. Om du ska övervintra pepino, börja på hösten minska gödsling och vattning och efter att frukterna mognat flytta den till ett svalare, ljust och luftigt rum med en minimitemperatur på 3 °C. Rotklumpen får aldrig torka ut helt, därför vattna pepino då och då även på vintern.